torsdag 31 december 2015

Ett gott, nytt och välsignat år

Nu avslutar vi år 2015 och inleder det nya året 2016. Vad har 2015 inneburit? Terrorism, rädsla, hat, död.... Ja, det är en möjlig sammanfattning av det gamla året. Det har varit mycket negativt, men mitt i detta negativa bestämde påven Franciskus att vi skulle ha ett Barmhärtighetens år. Det är precis vad vi behöver. Det började för några veckor sedan och håller på till slutet av november 2016. Det världen behöver är en påminnelse om och fokus på Guds Barmhärtighet. Det behövs speciellt mycket nu när människorna är så obarmhärtiga....

Synderna har överflödat år 2015 men det finns alltid en möjlighet till omvändelse och förbättring. Gud ger oss hur många chanser som helst att börja om. Han tröttnar inte på våra dumheter, utan tar emot oss gång på gång. Varje gång vi gör som den förlorade sonen och återvänder hemåt öppnar Han famnen för oss. Att veta det ger mig hopp inför framtiden. Guds godhet är så oändligt mycket större än alla våra synder. Hans Barmhärtighet ger inte upp om oss syndiga och trasiga människobarn. Han väntar, söker, försöker, gör allt Hans Kärlek kan komma på för att få hem oss igen. Och Han säger: Var inte rädda. Förtrösta på Mig. Kom till Mig så ska Jag ge er ro.

2016 har alla chanser i världen att bli ett gott, nytt och välsignat år.

Jag slutar år 2015 med att säga:

                                                    Jesus, jag förtröstar på Dig!

                                                    Jesus, jag förtröstar på Dig!

                                                    Jesus, jag förtröstar på Dig!

onsdag 30 december 2015

Kristna nättroll

En vän har fått en massa otrevliga mail från människor som säger sig vara kristna. Hon har inte berättat vad mailen innehåller (och jag förstår om hon inte ville sprida det). Hon har en hel pärm med utskrifter av dessa mail.

Det märkliga är att dessa som skickar mailen kallar sig kristna. Är det ett kristet beteende att bombardera någon med otrevliga mail? Min vän är katolik, står för hela den katolska tron, de ofödda barnens rätt till liv, det kristna äktenskapet osv.  Men somliga kristna blir provocerade av detta. De hatar/föraktar/fruktar katoliker (välj vilket verb du tycker passar). När man talar om katolikhat bland kristna i Sverige tar många väldigt illa upp. De vill inte kännas vid att det finns ett hat mot katoliker. För de hatar ju bara det som är okristet, obibliskt osv.... När man påpekar att det de hatar inte är det som katoliker verkligen tror på, vill de inte lyssna.... för de vet (bättre än vi själva) vad katoliker tror på och katoliker är inte riktiga kristna, för riktiga kristna dyrkar varken statyer eller påvar och riktiga kristna läser Bibeln och riktiga kristna tror att det Jesus sa i Joh 6 bara var symboliskt och riktiga kristna ber minsann inte med upprepade, tomma ord och använder 'halsband' när de ber....

Jag har stött på detta så många gånger att jag försäkrar er att dessa kristna finns... och de är inte direkt tysta och diskreta. Hur många gånger har jag inte fått höra att jag inte är en riktig kristen för att jag är katolik..?

Jag funderar på att lägga ner alla sociala media. Men samtidigt har jag också yttrandefrihet och religionsfrihet. Jag har rätt att dela en bild på Guds Moder och uttrycka min kärlek till den kvinna som Gud utvalde att föda Hans Son och som Han gav oss till moder (Joh 19:26-27, Upp 12:17). Jag har rätt att leva min katolska tro även på nätet. Jag står för min tro, för Vår Herre  har sagt att vi ska göra det (Matt 10:32-33, Upp 3:5).

Och jag ber för trollens omvändelse.... men samtidigt gråter jag....


söndag 27 december 2015

Den Heliga Familjen

I dag, söndagen mellan jul och nyår, firar Kyrkan den Heliga Familjens fest. I en tid då kärnfamiljen är i det närmaste utrotningshotad, lyfter Kyrkan upp den. I dag finns det alla slags familjer: med en förälder, med två föräldrar av samma kön osv. Barn brukar acceptera sina omständigheter som det, för dem, normala, så det blir förhoppningsvis bra för dem. Men nu ska jag vara politiskt inkorrekt: jag tror, jag som är ensamstående förälder, att det bästa för barnen är att leva med en mamma och en pappa. Det behövs en av vardera könet för att göra ett barn. Jag tror också att det bästa för barnet är att leva med båda sina föräldrar.

I den bästa av världar skulle alla barn få göra det och dessutom få växa upp i ett kärleksfullt, vårdande och tryggt hem. Tyvärr lever vi inte i den bästa av världar.... Barn växer upp i otrygga omständigheter. En del blir misshandlade, utsatta för sexuella övergrepp, många tvingas fly från sina hem pga krig och förföljelse.  När sådana barn kommer i vår väg, vad ska vi göra? Överlämna dem till de sociala myndigheterna och låta dem ta hand om dem? Ja, ibland behövs det helt klart intervention av sociala myndigheter eller polis. Men dessa barn behöver också villkorslös kärlek och vuxna som bryr sig om dem och ger dem av sin tid. Alla har inte möjlighet att ta in fosterbarn i sitt hem, men alla kan öppna sitt hjärta och ge av sin tid. Alla kan lyssna och trösta.

En god familj är inte sluten utåt. Nej, den är öppen och välkomnande. Där finns plats för den som på olika sätt är hemlös, vare sig det är fysiskt eller mentalt. Jag är säker på att det var inom den Heliga Familjens krets som Jesus lärde Sig att barnen var viktiga, att de alltid är välkomna, att de är en gåva i sig. Han lät barnen komma till Honom och Han tog dem i Sin famn och välsignade dem (Mark 10:13-16). Låt oss lära av Honom och göra likadant.

torsdag 24 december 2015

Julfred

För en stund sedan pålystes julfreden från finska Åbo och därmed har julen börjat för alla finnar i alla fall. Det är några timmar kvar tills den katolska julen börjar med juldagens första vesper, men jag vill nu ta tillfället i akt att önska alla en riktigt god och välsignad jul. Må Jesusbarnet ta era hjärtan i besittning och må ni alltid följa stjärnan som leder till krubban i Betlehem.

Den vackraste av julsånger

onsdag 23 december 2015

Den sjunde o-antifonen, 23 december

O Immanuel, vår Konung med den nya lagen, du Frälsare som folken längtat efter: kom och fräls oss, Herre vår Gud.

Antifonen finns att lyssna till här.

tisdag 22 december 2015

Den sjätte o-antifonen, 22 december

O jordens Konung, du folkens längtan, du hörnsten som bryter ned skiljemurarna och gör allt till ett: kom och rädda människan, som du danat av jorden.

Antifonen finns att lyssna till här.

måndag 21 december 2015

Den femte o-anifonen, 21 december

O Soluppgång, du avglans av Guds härlighet, du rättfärdighetens Sol: kom för att lysa över dem som sitter i mörkret eller i dödens skugga.

Antifonen finns att lyssna till här.

söndag 20 december 2015

Den fjärde o-antifonen, 20 december

O Davids nyckel, du spiran i Israels hus, du öppnar och ingen kan tillsluta, du tillsluter och ingen kan öppna. Kom och led ut de fångna ur fängelset, dem som sitter i mörker och i dödens skugga.

Antifonen finns att lyssna till här.

lördag 19 december 2015

Den tredje o-antifonen, 19 december

O Jesse telning, du som står som ett banér för folken, inför dig tiger konungar i förundran, dig tillhör alla jordens folk. Kom till vår frälsning, träd fram i glans, o Herre, dröj inte.

Antifonen finns att lyssna till här.  

fredag 18 december 2015

Den andra o-antifonen, 18 december

O Adonai, Gud som leder Israel, du uppenbarade dig i den brinnande busken och gav din lag på Sinai berg. Kom och förlossa oss, du vår tillflykt och starkhet.

Antifonen finns att lyssna till här

torsdag 17 december 2015

Den första o-antifonen, 17 december

O eviga Vishet, du som har utgått ur den Högstes mun, du når från världens ena ända till den andra och styr allt med ditt blotta ord. Kom för att lära oss vishetens väg.

måndag 14 december 2015

Barmhärtighetens år

I går var jag i katolska domkyrkan på Söder i Stockholm när biskop Anders öppnade Barmhärtighetens port och inledde Barmhärtighetens år för vårt stift. Ceremonin började nere i domkyrkosalen med böner, evangelieläsning (Luk 15:1-7) och läsning av inledningen till indiktionsbullan för det extraordinarie jubelåret. Under sång gick vi sedan i procession till domkyrkans huvudingång där biskopen sade: "Öppna för mig rättfärdighetens portar, jag vill gå in genom dem och tacka Herren". Dörren öppnades inifrån och biskopen fortsatte: "Detta är Herrens port, låt oss gå in genom den för att finna barmhärtighet och förlåtelse". Kören sjöng därefter: "Jag är porten, säger Herren. Den som går in genom mig skall bli räddad. Han skall gå in och han skall gå ut, och han skall finna bete". Efter detta gick vi alla in i kyrkan och mässan fortsatte med vigvattenbestänkning.  Som predikan läste biskopen herdabrevet för Livets söndag som firas tredje söndagen i advent, dvs i går. Herdabrevet finns här. 

Mässan var mycket högtidlig och kören sjöng som vanligt himmelskt vackert för en fullsatt domkyrka.

På det personliga planet tog jag en liten trip down memory lane. Jag satt på samma plats som när biskop Anders blev biskopsvigd den 29 december 1998, med skillnaden att jag den gången hade en fyramånaders bebis på armen... Att sitta där fick mig att minnas vigningen och det var fint. Dessutom hade jag denna gången två kända, relativt nyblivna, katoliker som är på bokturné vid min sida...


lördag 12 december 2015

Övertygelse

Jag har förstått att mycket av det jag skriver här är provocerande för somliga. Förut hade man möjlighet att kommentera men den möjligheten har jag tagit bort. Varför? För att slippa hatiska kommentarer. Genom åren fick jag en del kommentarer som jag tror att jag skulle ha kunnat polisanmäla, så för att slippa detta väljer jag envägskommunikation. Det jag skriver här handlar om min katolska tro och min tillvaro. Jag skriver inte för att provocera eller skapa debatt. Debatt är inte min kallelse. Jag skriver för att: 1. skriva av mig. 2: stå upp för min katolska tro. 3: kanske lära någon något. 4: uppmuntra katoliker att stå fasta i tron. (Inte nödvändigtvis i den ordningen.)

Jag tänker inte sluta skriva bara för att någon blir provocerad. Jag tänker inte låta mig tystas. Även katoliker har yttrandefrihet i Sverige. Dessutom står jag för min katolska tro till 100 %. Jag tror på allt. Jag väljer allt. Det stod jag upp och sa högt inför Gud och församling en gång för länge sedan: Allt vad den heliga Katolska Kyrkan tror, lär och förkunnar vara uppenbarat av Gud, det tror och bekänner jag. Den tron är provocerande i det postkristna, men delvis fortfarande protestantiska Sverige, det är jag medveten om, men om jag tiger kommer stenarna att ropa  (Luk 19:40) och om jag förnekar Kyrkan förnekar jag Kyrkans Herre också (Matt 10:32-33).

För till syvende och sist handlar det om detta: Vad var det Jesus ville? 1: Ville Han ge oss en bok som var och en av oss ska sitta på sin kammare och tolka på egen hand, vilket skulle ge upphov till tusentals olika samfund med sinsemellan olika tolkningar, eller 2: ville Han skapa en Kyrka som skulle vara Hans familj, sprida Hans budskap både muntligt och i Skrift (Bibeln) och förvalta Hans sakrament? Det är den stora frågan och mitt svar är 2: Han ville Kyrkan och jag är övertygad om att den Kyrkan är den som kallas den Katolska Kyrkan. 100 % övertygad. Därför tiger jag inte. Trots att somliga blir provocerade...

"Jag är er milda Moder"

Ur andra läsningen till läsningsbönen för Vår Fru av Guadalupes fest 12 december:

"När han kom upp på kullen såg han en dam stå där. Det var hon som kallade på honom. När han stod där framför henne häpnade han över hennes skönhet. Hennes kläder lyste som solen. Hon sade till honom: 'Du skall veta, käre son, att jag är den heliga Maria, alltid fullkomlig Jungfru, Moder till den ende sanne Guden, livets upphovsman, han som har skapat allt och upprätthåller allt, himlens och jordens Herre. Det är min uttryckliga vilja och heta längtan att man här uppför ett tempel till min ära. Där vill jag visa honom, där skall jag genom att visa honom prisa honom, han min ömma kärlek. Jag skall där ge min hjälp och mitt försvar, ty jag är i sanning er milda Moder, Moder till dig och till alla som bor tillsammans i det här landet, ja, till alla som älskar mig, som söker mig, som fromt och förtröstansfullt åkallar mig. Där skall jag bönhöra deras tårar och förtvivlan, där skall jag göra dem väl i deras betryck, och vad de än plågas av skall jag skänka dem lindring.'"

(...)

"Nästa dag fick Juan Diego se Drottningen vandra nedför kullen och se på honom. Hon mötte honom där intill kullen, höll kvar honom och sade: 'Hör, min käre son, inte skall du vara rädd eller sorgsen, du skall inte heller bry dig om din morbrors sjukdom eller något annat som trycker dig. Är jag inte hos dig, jag som är din Mor? Står du inte under min skugga och mitt beskydd? Är inte jag källan till ditt liv och din lycka? Finns du inte i mitt knä, i mina armar? Behöver du mer? Var inte ledsen, var inte orolig.'"

Virgencita de Guadalupe, Reina y dueña de mi corazon!

I dag firar Kyrkan Vår Fru av Guadalupe. År 1531 uppenbarade sig en vacker kvinna för en enkel campesino, vars namn var Juan Diego. Juan Diego var en av få som tagit emot den kristna tron av missionärerna i Mexico. Han var på väg till mässan när han mötte denna kvinna som presenterade sig som Guds Moder. Hon sände honom med bud till biskopen att hon ville ha en kyrka byggd på denna plats. Biskopen trodde naturligtvis inte den enkle Juan Diego, utan bad om bevis. Jungfrun sa åt Juan Diego att plocka rosorna som växte en bit bort, fast det var fel årstid för rosor. Juan Diego plockade rosorna och Jungfrun arrangerade dem i hans tilma, en enkel mantel vävd av kaktusfibrer. När Juan Diego till slut stod inför biskopen öppnade han sin tilma och rosorna föll till golvet. Till Juan Diegos stora häpnad föll biskopen och de andra som var närvarande på knä i förundran. På Juan Diegos tilma fanns en bild, den bild som vi i dag känner som  La Virgen de Guadalupe.

Kaktusfibrerna som används för att göra en tilma förstörs normalt efter ca 20 år, men Jungfruns tilma finns fortfarande kvar i basilikan i Mexico City. För Jungfrun fick sin kyrka och varje år kommer miljontals pilgrimer dit för att se deras älskade Moder. På 10 år kristnades hela Mexico och många miljoner människor tog emot dopet.

Hon är en symbol för hopp för hela den latinamerikanska kontinenten och hon är skyddspatron för de ofödda barnen.

När jag var 14 och nyss hade börjat tro på Gud, läste jag om Jungfrun av Guadalupe och förstod att jag också har en himmelsk Moder, en Moder som dessutom är Moder till Gud. Att förstå detta var den första impulsen som ledde mig till Katolska Kyrkan. La Guadulupana är viktigare för mig än någon kan förstå och min tacksamhet överflödar till min Gud som gett oss en så underbar Moder!







Marco Antonio Solís - Mañanitas a la Virgen de Guadalupe 2013

fredag 11 december 2015

Hopp i debattmörkret

Allt oftare nuförtiden läser jag beska debattinlägg om min Kyrka i svensk media, speciellt på internet. Det verkar som om det finns en djupare klyfta mellan kristna nu än tidigare. Eller har den alltid funnits men är mer synlig nu? Många tar bladet ur munnen och skriver om sin kritik alt. sitt hat mot Katolska Kyrkan. Jo, jag menar hat. Jag har läst en hel del inlägg som andas hat. En del är bara okunniga om vad Kyrkan lär, men andra är rent hatiska.

Det gör mig ledsen. Min Kyrka kallas för den babyloniska skökan. Påven kallas antikrist. Vi katoliker räknas av somliga som avgudadyrkare och inte alls kristna. I bästa fall anklagas vi enbart för att ha lagt till en massa saker till den kristna tron, saker som inte fanns där från början. (O, du okunskap om kyrkohistoria och teologi..)

Det tycks mig som om orden mot oss blivit hårdare efter att paret Ekman konverterade. Det har uppenbarligen skakat om en del inom den svenska kristenheten. Det är också flera andra ledande personer från den svenska frikyrkligheten som är på väg eller redan tagit samma väg. Det har lett till oro i leden och den oron leder ibland till verbala attacker. Dessa attacker är svåra att besvara, för ofta är det som sägs så fjärran från den katolska tron att man inte vet hur man ska svara. En del vill ju inte ens höra vad vi har att säga, för de vet med säkerhet att det de säger är rätt, fast det i verkligheten är helt fel.... Det är bättre då att tiga såsom Jesus gjorde inför Sina anklagare... Men i hjärtat gråter man...

Det finns dock ljus i mörkret. En del är öppna och intresserade av att höra vad vi verkligen lär. Det finns alltid hopp och Vår Herre har lovat att vara med oss till tidens slut. När jag blir trött och ledsen av det hårda debattklimatet stänger jag ner internet och går till kyrkan där min Jesus finns i tabernaklet. Där beklagar jag mig inför Honom och Han tröstar mig och visar mig vad jag ska göra: be, be och be ännu mer. Med rosenkransen i handen ber jag för dem som föraktar eller hatar min Kyrka. För jag har fått lära mig av denna Kyrka, som är min moder och lärare, att jag inte får svara med samma mynt....

onsdag 9 december 2015

tisdag 8 december 2015

Tota pulchra es!

Tota pulchra es, o Maria, et macula originalis non est in te. Du är helt ren och skön, o Maria, min Moder, ty ursyndens fläck finns inte i dig. Av Nåd, för Jesu skull, bevarades du fri från synden, för att vara en förebild, ett föredöme, ett exempel, en arketyp. Så som du är, min älskade Moder, skulle vi vara om vi inte syndade. Om Eva inte tagit emot äpplet skulle alla varit som du, Moder. Du sprider ditt rena ljus över dina barn och vi älskar och tackar för att Gud har benådat dig så. Det finns, i denna syndiga mänsklighet, någon som är en ren kanal för Guds Kärlek;
och den Nåd som Han ger, ger Han genom dina händer. Det är min erfarenhet, Moder. Allt kommer från Faderskärleken genom moderskärlekens händer. Det mänskliga och det gudomliga möts i dig när du får ta emot Ordet i din kropp. Genom det som hände dig förstår vi att Gud och människa hör ihop, att Guds ödmjukhet och godhet är större än all mänsklighetens samlade synd.

Utan dig, älskade Moder, skulle vi inte ha Jesus. Om ditt rena hjärta inte hade förmått säga ja till det oerhörda erbjudande du fick, skulle vi inte fått frälsning genom Jesus. Utan dig, Moder, ingenting...

Din betydelse kan inte överskattas, varken för mänskligheten generellt eller för mig personligen. Utan dig, o Maria, utan dig.... Vad vore jag? Tack, min Gud, för Maria! Tack för att Du gett oss henne! Tack för hennes utkorelse och fullkomliga renhet! Tack för hennes goda modershänder som vårdar oss så ömt! Tack för att jag får vara hennes barn!




lördag 5 december 2015

Förtröstan

Världen har blivit galen... Terrorister mördar oskyldiga, tar kvinnor och flickor som sexslavar, begår de mest bestialiska illdåd i sin religions namn. Det är som om djävulen tagit herravälde över världen. Människor är skräckslagna och slutar tänka, bara reagerar.

Det är förståeligt.

Men glöm inte att djävulen redan är besegrad. Kristus segrade när Han uppstod från de döda. Det sägs att det står 365 gånger i Bibeln: var inte rädda. Nej, vi behöver inte vara rädda. Gud har allt i Sin starka, goda hand.

Den 8 december börjar det Barmhärtighetens år som påven Franciskus har utlyst. Den bild som kallas den Gudomliga Barmhärtigheten har en text. Det står: Jesus, jag förtröstar på Dig.

När du känner rädslan för terroristerna komma, säg då till din Herre: Jesus, jag förtröstar på Dig. Upprepa detta ofta. Låt det bli din vanligaste skottbön (skottböner är korta böner som man så att säga skjuter i väg. Det kan vara t.ex. Herre, förbarma Dig! Jesus, hjälp! eller dylikt.)







lördag 28 november 2015

Att låta Kristus vila i oss

Fantastiska ting kan man finna på internet....

Denna text kommer från karmelitnunnor i Los Angeles och är några goda tankar inför advent.

Gott nytt kyrkoår!

I dag är det gamla kyrkoårets sista dag och i kväll, efter första vesper, börjar det nya. Vi går in i den välsignade adventstiden. För de flesta i det fortfarande rika västerlandet är advent en tid av frenetiskt shoppande, städande, bakande och matlagande. I vårt land äter folk flera julbord under advent och när julen kommer är de redan trötta på julmat.

Egentligen är advent en sorts fastetid. Det är en tid för att förbereda sitt hjärta för den store Konungen som föddes i ett fattigt stall i Betlehem och som nu vill födas i våra hjärtan. Han, detta lilla Barn som är gudarnas Gud och herrarnas Herre, vill få herravälde i våra hjärtan och våra liv.

Så, när du håller på att städa ditt hem, kom ihåg att också städa ditt hjärta (dvs göra samvetsrannsakan och bikt) för att ditt hjärta ska bli en vacker plats, värdig en Konung. Gör rum för Honom, både i ditt hjärta och i ditt hem.

Må det nya kyrkoåret bli en nystart i ditt andliga liv! Gott nytt kyrkoår!

fredag 27 november 2015

Att förbereda julkrubban

Följande text är kopierad från Gråbrödernas gamla hemsida som tyvärr inte längre finns:


Att Förbereda Julkrubban

Det är lätt att julkrubban kommer på sista plats i alla förberedelser inför julen, men den borde faktiskt vara det främsta tecknet i varje kristet hem på vad det är för en högtid vi firar. En vacker sed är att stegvis förbereda krubban med början den första söndagen i advent. Första steget kan vara att ställa fram själva krubban, göra i ordning landskapet etc. om man har en mer omfattande krubba. Sedan kan en figur ställas upp exempelvis på måndagar och lördagar i adventsveckorna (valda dagar eftersom man just dessa dagar mediterar över Herrens födelse och barndom i Rosenkransens Hemligheter). Har man många figurer så att det räcker till alla veckodagarna under de fyra veckorna kan man naturligtvis sätta upp en figur varje dag. Viktigt är att man gör det till en liten bönestund. Den Helige Josef borde komma till krubban den 23:e och den Heliga Jungfrun på julafton. Jesusbarnet bör inte läggas in i krubban förrän man kommit hem från Midnattsmässan eller på Juldagens morgon.
Tänk på en sak: lämna aldrig levande ljus vid krubban eller någon annanstans i ditt hem när du inte är närvarande!

Här kommer några förslag på små böner man kan använda sig av vid varje tillfälle:

När krubban ställs fram - första söndagen i advent:

Herre Jesus, när Du skulle födas fanns det ingen plats för Dig. Ingen ville ta emot Dig eller Josef och Maria. Hos mig är Du välkommen! Med Din egen hjälp vill jag att det alltid ska finnas plats i mitt hjärta för Dig. Tillåt aldrig att jag glömmer bort Dig eller låter sådant som är ont eller oviktigt ta den plats som ska vara för Dig i mitt liv. Amen.

Maria, hjälp mig att ge Jesus rum i min själ. Var hälsad Maria…

När man ställer fram olika djur vid krubban:

Min Gud, Du har skapat allt för att det ska lovprisa och tacka Dig. Hjälp alla människor att beundra allt det vackra i världen som Du har skapat och med glädje längta efter Dig som ger oss alla goda gåvor. Amen.

Maria, hjälp mig att vara glad och tacksam över allt det som Gud ger mig. Var hälsad Maria…

När man ställer fram herdar och andra personer vid krubban:

Herre Jesus, Du kallade alla slags människor att komma till Dig när Du föddes. Som gåva inför denna jul vill jag lova Dig att respektera och älska alla människor: att inte se ner på någon, att inte döma någon, att inte utesluta någon som vill ha min vänskap… Jesus, påminn mig om att Du bor i alla människors hjärtan, för jag glömmer det ofta. Amen.

Maria, du har ju blivit utsedd till att vara en Mor för oss alla av Jesus själv. Jag ber om din förbön för mig och alla människor, särskilt för dem som har de svårt. Var hälsad Maria…

När man ställer fram den Helige Josef i krubban - 23 december:

Fader i Himmelen, Du ville att den Helige Josef skulle vara en far i Ditt ställe för Jesusbarnet. Han var en god och kärleksfull far och en värdig make till Guds Moder Maria. Men det finns många barn i världen vars pappor har svårt att visa att de älskar dem. Hjälp dessa pappor att bli som den Helige Josef och beskydda alla familjer i Din kärlek. Amen.

Maria, du fick uppleva hur mycket Josef älskade Dig och Jesusbarnet. Han gjorde allt han kunde för att ni skulle få det bra. Säg till din make, den Helige Josef, att han också ska vaka och beskydda våra familjer. Låt oss få den frid och kärlek som fanns i er familj. Var hälsad Maria…

När man ställer fram Jungfru Maria i krubban - 24 december:

Herre Jesus, Du valde ut Maria att bli Din Mor. Maria var en så god mamma att Du ville att hon skulle vara det även för oss alla. Det sa Du själv när Du skulle dö på Korset. Vi tackar Dig för att Du har gett oss Maria till Mor. Och vi hoppas att, med Din hjälp, kunna leva värdigt som hennes barn så att hon en dag kan föra fram oss inför Dig i Himmelen och säga: "Detta är mitt barn!"

Maria, älskade Moder, tack för att du vill vara min Mor i Himmelen. Hjälp mig du själv, att aldrig göra dig bedrövad utan glad att jag alltid lyssnar till dina råd och går i Jesu fotspår. Var hälsad Maria…

När man lägger Jesusbarnet i krubban - efter Midnattsmässan

Jesus, den Himmelske Faderns evige Son, i anden närmar vi oss det fattiga stall dit världen förvisat Dig. Du underbare Gud, Du har dolt Din Gudoms glans under barnets ödmjuka gestalt, för att vi med kärlek och förtröstan kan komma till Dig. Upplyft våra själar till from andakt. Lär oss rätt uppskatta Din stora kärlek; lär oss med Maria och Josef att tillbe Dig i renhet och helighet. Lär oss att lova och prisa Dig med Himmelens Änglar och att med de fromma herdarna tjäna Dig i hjärtats enkelhet; lär oss att som de vise männen bära fram gåvor åt dig, sådana som Du vill ha. Rena våra hjärtan, så att vi föds på nytt till ett Himmelskt liv. Lär oss att vara ödmjuka liksom Du, den ödmjuke, fattiga i anden liksom Du, den fattige, saktmodiga och tåliga såsom Du. Låt oss, efter Ditt föredöme växa i vishet och nåd inför Gud och människor samt bli delaktiga av Ditt människoblivandes frukter, Du som lever och regerar från evighet till evighet. Amen. Var hälsad, Maria

torsdag 26 november 2015

Den Mirakulösa Medaljongen

Den förmodligen vanligaste av alla katolska medaljonger, den som kallas den Mirakulösa Medaljongen, har en egen festdag och den infaller den 27 november. Den här medaljongen har spridits i miljontals exemplar och förmodligen finns ingen katolik i världen som inte har åtminstone en. Moder Teresa hade alltid medaljonger med sig som hon delade ut. Jag har nog säkert gett bort 100-200 stycken.

Här finns mer info på engelska.

Jag bär alltid en mirakulös medaljong runt halsen och ber dagligen den korta bön som hör till:

O Maria, avlad utan synd, bed för oss som tar vår tillflykt till dig.






onsdag 25 november 2015

Motvikt

Som motvikt till kvällens Uppdrag Granskning (ett program jag förut hade förtroende för men inte nu längre) delar jag ett blogginlägg från Ulf Ekman. Det finns här.

I sakfrågan har jag ingen inblick så jag kan varken säga bu eller bä, men Ulf Ekman förtjänar att komma till tals.

tisdag 24 november 2015

Att omgestaltas i Kristus

Ur Dietrich von Hildebrands skrift Die Umgestaltung in Christus:

”Den sanne kristne skall inte söka något annat och inte längta efter något annat än Kristus, och sedan lyssnande sitta vid hans fötter och säga: O Jesus, jag vet att det är min första plikt att helt låta mig omgestaltas av din kärlek, att bli tom så att du kan råda och ta gestalt i mig, att smälta i din kärlek, att betrakta allt endast i ditt ljus, att uppleva och utföra allt ur dig och i dig. Jag vet, att det är endast när jag breder ut min själ inför dig, när jag lyssnar till din heliga röst, som detta omgestaltande kan ske i mig. Jag vill därför -kosta vad det kosta vill- i mitt liv framför allt bereda ett rum, så att ditt ljus kan tränga in med sina milda strålar, så att jag kan bli sårad av din obegripliga kärlek. Du har kallat mig till att en gång för alla bryta med denna världen. Den Ande som fyller den heliga Kyrkans böner och i vilka du evigt tillbeder och förhärligar Fadern, skulle vidga min själ, fylla den med ditt heliga ljus, dra in den i ditt heliga hjärta, där den gudomliga fullheten förkroppsligats och tagit sin boning (1 Kol 2:9), och detta heliga liv som fyller våra själar, skulle reflektera och förkunna dig. Han har ju kallat er från mörkret till sitt underbara ljus (1 Pet 2:9).

Jag kan omgestaltas i dig endast om denna heliga stillhet kan breda ut sig i mig, om alla de nådegåvor som du har skänkt mig, alla din kärleks väckelserop långsamt kan breda ut sig och komma till mognad i min själ. Därför är och förblir det – var än din vilja har ställt mig- min första plikt att vara stilla inför dig, fri från all brådska att verka, att bli drucken av din kärlek, att leva i dig med en tillbedjande kärlek. Endast så kan din Kyrkas bön bli till en kärlekens sång i min själ.

O Jesus, tillåt inte att jag, för alla de förpliktelser som dagligen möter mig, glömmer min primära uppgift, att mitt liv förlorar sig i den många uppgifter som skall utföras. Du, Herre, som en gång sade till Marta: Du gör dig bekymmer och oroar dig för för så mycket, fast bara en sak behövs (Luk 10:41) skänk den heliga enkelheten åt mitt liv, så att det blir uppfyllt av den kärleksfulla längtan efter dig, så att jag väntar på dig, med brinnande facklor i händerna och med länderna omgjordade (jfr Luk 12:35), så att jag står vakande inför dig och låter allt annat bara bli en frukt av detta heliga liv, bara ett utflöde av denna outsinliga källa. Tryck in i mitt liv den heliga frihetens och vaksamhetens stämpel, dess storhet och dess bredd. Låt mig aldrig bli döv för din röst i de många gåvor som din kärlek skänker. Låt mig aldrig ouppmärksamt gå förbi dina nådegåvor utan att låta dem bära frukt i min själ. Giv att ditt heliga ord blir uppfyllt i mitt liv: Maria har valt det som är bäst och det skall inte tas ifrån henne (Luk 10:42).”

söndag 22 november 2015

Katekes

Denna termin har jag börjat undervisa barn som ska förberedas för sin första heliga Kommunion. Det är 7 barn som jag har i min grupp. De är underbara som barn är: öppna, nyfikna, lyssnande när de förstår vad jag säger, ibland frågande, väldigt spontana. Det är en glädje att undervisa dem.

Be för 'mina' barn. Be att de öppnar sina hjärtan för Jesus. Be också för mig att jag rätt kan förmedla Kyrkans tro och ge dem en inblick i Kyrkans liv.

torsdag 19 november 2015

onsdag 18 november 2015

Svar till terroristerna

Terrorister har planerat attacker mot katolska kyrkor i Frankrike, men dessa har, tack och lov, kunnat stoppas. Den franske premiärministerns svar finns att läsa här.

Det kristna svaret på terror måste alltid vara att vi ska bli mer kristna. Mer ivriga att be. Mer ivriga att gå i kyrkan. Mer ivriga att stå för vår tro på Jesus Kristus. Inte låta oss skrämmas. Inte låta oss tystas. För om vi tystnar kommer stenarna att ropa... (Luk 19:40)

lördag 14 november 2015

Paris, Paris, mitt hjärta blöder för dig....

Vaknar i dag till fruktansvärda nyheter från Paris. Den senaste siffran jag sett är 158 döda. Kyrie eleison!

Ondskan skördar sina offer, men vi får inte låta hatet vinna i våra hjärtan. Då har djävulen vunnit. Nej, vi måste lyssna till vad Paulus säger till romarna: "Låt dig inte besegras av det onda, utan besegra det onda med det goda." (Rom 12:21).

Be för offren, men be även för hatarnas omvändelse. Be för fred och frid. Låt godheten vinna i ditt eget hjärta.

I går var det även ett terrordåd i Beirut med 43 döda. Be även för dem.



onsdag 11 november 2015

St Martin av Tours

I dag firar Kyrkan st Martin av Tour. Han dog år 397 och är det första helgonet som inte var martyr. Kyrkan förstod att även när det inte råder förföljelse lever vissa kristna sådana liv att de kommer direkt till himlen och förtjänar att ställas upp som föredömen för hela Kyrkan.

I dag ökar martyrernas skara dag för dag. Här i Sverige har vi inte fått några martyrer än, men vi vet aldrig när det kommer. Som kristen borde man förbereda sig för en sådan eventualitet. Har du sett filmen Gudar och människor? Den handlar om några munkar i Algeriet som blev martyrer på 90-talet. Om du inte sett den så rekommenderar jag dig att göra det. De visste att de kunde ställas inför martyriet och de bad och försökte förbereda sig för det. Vi borde göra detsamma.

Men tills vi ställs inför martyriet borde vi försöka leva som st Martin och alla andra helgon som inte blev martyrer. Det finns ingen ursäkt om man inte ens försöker, för det är vad Gud väntar Sig av oss och Han ger oss Sin Nåd till det. Han vill nämligen att vi ska lyckas....



måndag 9 november 2015

"Vem säger ni att jag är?"

I Markusevangeliet ställer Jesus en fråga till apostlarna: "Vem säger ni att jag är?" (Mark 8:29). Det är en fråga man inte kan komma undan som kristen. Vem är Jesus? Vad betyder Han för just mig? 

I vissa delar av den svenska kristenheten svävar man på målet när det gäller den frågan. Man törs (eller vill inte) svara rakt, utan säger något allmänt vagt som antyder att den frågan inte är så viktig. Men det är den allra viktigaste frågan för en kristen. Vem säger du att Han är? Är Han en galning som säger att Han är Gud? Är Han en profet eller visdomslärare? Eller är Han Guds Son, den Andra Personen i den Allraheligaste Treenigheten? 

Ingen religionsgrundare är så utmanande som Jesus. Ingen annan än Han tvingar oss så tydligt att välja. 

Vad tror jag? Vad svarar jag på Hans fråga? 

Mitt svar är detta: min Herre och min Gud! Jag tror på allt som Kyrkan lär om Dig. Varenda ord i trosbekännelsen kan jag skriva under på. Jag förstår inte allt, men det behöver jag heller inte göra, för Kyrkan är garanten för sanningshalten i tron. Jag ansluter mig till Kyrkans livgivande ström och tar emot som en gåva den kristna tron i dess ursprungliga form, tron som formulerats och bevarats i Kyrkans gemenskap. Så gott jag kan försöker jag sprida tron, visa upp dess skönhet.

För den är skön, Herre, den tro Du gett oss. Tack för att Kyrkan bevarat den genom seklerna. Tack för att jag fått ta emot den! Tack!

Inte glömma, inte sopa under mattan

I dag högtidlighåller vi minnet av Kristallnatten, den fruktansvärda natt då synogogor brändes, judiska butiker fick sina fönster krossade, 30 000 män fördes bort till koncentrationsläger och många, många blev misshandlade och mördade. Judar. Enbart judar. Denna natt får vi aldrig glömma.

På sina håll i Sverige har högtidlighållandet i dag blivit till en allmän manifestation mot rasism. Sådana manifestationer är utmärkta, men denna dag, den 9 november, tillhör minnet av pogromerna mot judar. Det finns över 300 dagar man kan tala om rasism allmänt. Inte i dag. I dag ska vi tala om antisemitismen och vad vi kan göra för att judar i Sverige ska kunna leva i frid och trygghet.

För det är en skam för Sverige att judar i Sverige i dag år 2015 inte kan bära kippa eller Davidsstjärna öppet. Det är en skam att synagogor måste ha polisbevakning. Det är en skam att judar hotas och misshandlas för att de är judar.


tisdag 3 november 2015

Ulf och Birgitta Ekman




En representant för förlaget Catholica kommer att finnas på plats och man kan köpa paret Ekmans bok. 

lördag 31 oktober 2015

Alla helgon och alla själar

Jag firar inte Halloween, men jag har inget emot att andra gör det. Den fest jag firar är inte i dag utan i morgon. Den 1 november firar Kyrkan Alla Helgons dag. Vi firar alla helgon som inte har blivit kanoniserade av Kyrkan, som vi inte känner, men som är kända och kanoniserade av Gud. Dessa anonyma förebedjare som vi inte känner, men som vi, om vi kommer till himlen, kommer att lära känna. Himlen är full av människor som ber för oss och vakar över oss. Jag hoppas att en dag få fira gudstjänst i himlen med dem.

På måndag den 2 november firar vi Alla Själars dag. Det är en dag för bön för de döda. Vi ber att de avlidna som är i skärselden ska bli renade och få komma till himlen. Vi ber Kärlekens Gud att öppna himmelrikets portar för dem och vi frambär mässoffret för dem. Hela november månad ber vi särskilt för de arma själarna i skärselden.

En enkel bön som man kan be för dem är denna:

Herre, giv dem den eviga vilan och låt det eviga ljuset lysa för dem. Må de vila i frid. Amen. 

Varje gång man går förbi kyrkogården kan man be den bönen, inte bara under november månad. De arma själarna i skärselden är tacksamma för vår hjälp.

För dig som är protestant:

Bönen för de döda finns i Bibeln:

"Genom att ordna en insamling som var och en fick bidra till kunde han skicka ungefär 2 000 silverdrachmer till Jerusalem för att låta frambära ett syndoffer. Han handlade riktigt och klokt, ty han hade uppståndelsen i tankarna; om han inte hade väntat sig att de stupade skulle uppstå hade det varit överflödigt och meningslöst att be för döda människor. Dessutom tänkte han på att en härlig belöning väntar dem som avlider i tron på Gud. Helig och from var hans omtanke! Därför ordnade han försoningsoffret för de döda, så att de skulle befrias från sin synd." (2 Mack 43-45) Bibeln förordar offer för de döda och det offer kristna har till sitt förfogande är mässoffret, dvs Kristi offer på Korset.

"Måtte Herren förbarma sig över Onesiforos familj: han har ofta gett mig nytt mod och har inte skämts för mina bojor, nej, när han kom till Rom sökte han ivrigt efter mig tills han fann mig – måtte Herren låta honom finna barmhärtighet hos Herren Gud på den dagen." (2 Tim 1:16-18). Här är det tydligt att Onesiforos är avliden och att Paulus ber för honom.

"Själv skall han dock räddas, men som ur eld." (1 Kor 3:15). Denna vers har alltid Kyrkan tolkat som att den handlar om skärselden.

tisdag 27 oktober 2015

Lånat inlägg

På bloggen Confessiones Nostrae finns en intervju med biskop Anders. Blogginlägget finns här.

Ett citat:

- "Jag tror att det är det som vi ska göra med alla människor, att inte dela in dem i kategorier som vi ska klassificera sådär, utan att vi ska ta emot dem med samma omsorg, värme och kärlek som vi gör med andra människor. Jag tror att det är viktigt att vi har den attityden att varje människa är skapad till Guds avbild, varje människa har rätt till vår omsorg, vår kärlek och vårt intresse. Om vi har den här grundattityden då behöver det inte vara något problem, skulle jag säga. Och det gäller ju andra grupper också, för vi vet att vi människor har en tendens att utestänga vissa från vår kärlek. Det kan vara väldigt olika, det gäller att tänka efter vilka som inte känner sig hemma hos oss. Vilka är det som vi kanske medvetet eller omedvetet utestänger. "

Vi har en fantastisk biskop! Gud välsigne honom!

torsdag 22 oktober 2015

Att leva som kristen

"Hjälp Guds heliga med vad de behöver, vinnlägg er om gästfrihet. Välsigna dem som förföljer er, välsigna dem och förbanna dem inte. Gläd er med dem som gläder sig och gråt med dem som gråter. Bemöt alla lika och håll er inte för goda att umgås med dem som är ringa. Var inte självkloka. Löna inte ont med ont. Tänk på vad som är riktigt för alla människor. Håll fred med alla människor så långt det är möjligt och kommer an på er. Ta inte rätten i egna händer, mina kära, utan låt Guds vrede ha sin gång, ty det står skrivet: Min är hämnden, jag skall utkräva den, säger Herren. Men är din fiende hungrig, ge honom att äta; är han törstig, ge honom att dricka. Då samlar du glödande kol på hans huvud. Låt dig inte besegras av det onda, utan besegra det onda med det goda." (Rom 12:13-21)

onsdag 21 oktober 2015

fredag 16 oktober 2015

Räddade liv

Titt som tätt hör man fortfarande folk som säger att Pius XII var 'Hitlers påve'. De har gått på propagandan från KGB.... Här finns en artikel som visar hur det verkligen var. Kyrkan räddade livet på många judar. Tyvärr kunde man inte rädda alla...

torsdag 15 oktober 2015

Min karmelitmoders festdag

I dag är det min karmelitmoder Teresa av Avilas dag, så glad fest till er alla! Denna kloka kvinna, utrustad av den Helige Ande med så mycket gott, är väl värd att fira. Hon är ju dessutom kyrkolärare, så lyssna till henne.

Här finns några citat att begrunda och leva denna dag (och alla andra dagar).


tisdag 13 oktober 2015

Nunnor

Vad skulle vi katoliker göra utan nunnor? Vad vore världen utan nunnor? De är fullständigt oumbärliga. Jag tror att varje katolik i hela världen kan avge ett vittnesbörd om åtminstone en nunna som betyder väldigt mycket för dem, som hjälper, tröstar, stöttar, undervisar och ber. Jag har åtskilliga sådana berättelser att dela med mig av: om den indiska birgittasystern som uppmuntrade mig när jag förberedde mig för konversionen, om karmelitnunnan som gav mig andliga råd via brev, om mariasystern som hjälpte mig genom en svår period i livet, om st Josefssystern som jag åkte buss med varje morgon på väg till skolan. I mitt hjärta bär jag dessa nunnor och är djupt tacksam för deras hjälp.

Dagen skriver om serafimsystrarna som firar 50-årsjubileum i Sverige. Gud välsigne dem och belöne dem för allt de gjort för Sverige och för Kyrkan under dessa 50 år.

lördag 10 oktober 2015

Förtryckta katolska kvinnor..?

Om du gått på myten att Katolska Kyrkan förtrycker kvinnor för att vi inte kan bli präster: läs detta.

Lägg inte ner Västerås Sinfonietta!

Västerås Sinfonietta är hotad av nedläggning.

Skriv på namninsamlingen och protestera mot detta! Den finns här. Skriv på och sprid!

fredag 9 oktober 2015

Ur barns och spenabarns munnar....

Jag bara måste dela detta som finns på Catholicas hemsida. Det sötaste jag läst på väldigt länge! Läs här! 

torsdag 8 oktober 2015

Varning till alla kyrkor!

Den norska kvinna som reser runt och lurar kyrkor på pengar är i gång igen, skriver Dagen.

Håll utkik i era församlingar och var vaksamma!



Kateket

I går började jag som kateket igen efter ett års uppehåll. Jag hade glömt vad roligt det är! Jag har en liten grupp på 4 barn som ska förberedas för sin första Heliga Kommunion. De är jättecharmiga, härliga, spontana och ivriga att lära. I går talade vi om vikten av bön och vad bön är och sedan övade vi på korstecken och knäböjning och vilken riktning man ska göra denna knäböjning åt (mot tabernaklet, för den som inte vet). Inte helt lätt få till korstecknet på rätt sätt alla gånger, men som de övade! De tog det verkligen på allvar.

Be för 'mina' barn! Be att de får en levande och stark tro som bär dem genom livet! Be för deras föräldrar som sett till att de kommer till undervisningen! Be för mig att jag kan lära dem allt de behöver veta för att kunna ta emot universums Skapare och Herre i det Allraheligaste Sakramentet!

torsdag 1 oktober 2015

Syster och förebild

I dag firar Kyrkan lilla Thérèse, karmelit, jungfru och kyrkolärare. Hon föddes 1873 och dog 1897 och gick i kloster blott 15 år gammal. Det fick hon kämpa hårt för att få göra. Hon vädjade t.o.m. till påven Leo XIII för att få göra det.

Denna lilla jänta har haft, och har, ett mycket stort inflytande på miljontals människor. Många är vi som, under hennes inflytande, bestämt oss för att konvertera. Många har också gått i kloster, inspirerade av henne. Hennes lilla väg av förtröstan och kärlek har hjälp otaliga att leva ett liv i överlåtelse till en kärleksfull Fader som är både rättvis och barmhärtig. I stället för att vara rädda för Guds rättvisa får vi nu förtrösta på den. Lilla Thérèse har lärt oss att rättvisan betyder att Gud vet av vilket stoff vi är gjorda och vad vi klarar av. Och det är ju klart Han vet: Han har ju skapat oss... Men ibland krävs det att det kommer en liten jänta, inspirerad av den Helige Ande, som påminner oss om självklarheter som många glömt.

En sak som många glömmer när det gäller lilla Thérèse är hennes radikalitet. Hennes väg är inte en väg där vi går på rosenblad. Nej, det är korsvägen vi går med henne. Hon gjorde dagligen många små dolda offer. När hon var dödssjuk i tbc fann en syster henne i trädgården där hon gick med stor möda. Systern tyckte inte hon skulle göra det, för hon var så svårt sjuk, men Thérèse offrade sina mödosamma och smärtsamma steg för en missionär som spred Evangelium. Den som verkligen vill följa lilla Thérèse går inte en passiv väg, nej, de får arbeta hårt och medvetet för att vara trogna i det lilla. Korsvägen är inte en väg vi som kristna får undvika. Nej, den är den enda vägen som leder till härligheten, men vi får vandra den vägen i gemenskap med våra syskon i överlåtelse till vår Himmelske Fader som vet vilket stoff vi är gjorda av och som är den Rättvisa och Barmhärtiga Kärleken.


tisdag 29 september 2015

söndag 27 september 2015

Positivt förvånad

Jag läser sällan Aftonbladet. Efter att läst den brukar jag känna att jag behöver tvätta ögonen med gulliga bilder på katter och bebisar och duscha hela mig med vigvatten...

Men nu är jag positivt förvånad. En vän delade en länk på Facebook och jag läste krönikan som handlar om påven. Den finns här.

Jag visste inte att man fick skriva sådant i Sverige. Jag är positivt förvånad.

Undrens tid är ej förbi...

torsdag 24 september 2015

Berget

Läste i går att Berget i Rättvik ska bli katolskt och att Biskop Anders ska bli kommunitetens beskyddare. 

Jag har aldrig varit på Berget men det är en glädjande nyhet och jag önskar dem Guds rikaste välsignelse.

Välkomna hem!

Relik

I går var det Padre Pios dag och kyrkoherden hade med sig vår församlings relik av Padre Pio till mässan. Det är en bit av ett bandage som Padre Pio använde för hans stigmata. En första klassens relik alltså, för den har hans blod (och följaktligen hans dna..).

Padre Pio, be för oss!


söndag 13 september 2015

Ödmjukhet

"Jag riskerar att säga något förfärligt, men jag säger det ändå. Herren älskar ödmjukheten så högt, att han ibland tillåter svåra synder. Varför? Därför att de som begått dessa synder och ångrat dem, förblir ödmjuka. Man blir inte frestad att betrakta sig som ett litet helgon eller en liten ängel när man vet att man har begått svåra synder."

(påven Johannes Paulus I, audiens, 6 september 1978, citerad i Den enkla vägen till helighet, En bok om Thérèse av Lisieux av Wilfrid Stinissen, Libris förlag, Örebro, 1999)



tisdag 8 september 2015

Ur läsningsbönen för dagens fest

Ur en predikan av Andreas av Kreta:

"Här börjar glädjen som låter frälsningens stora gåva träda fram. Dagens högtid är ett firande av detta. Guds Moders födelse är begynnelsen till det, vars avslutning och mål är vad som beslutats, Ordets förening med köttet. Nu föds jungfrun, hon läggs till bröstet och växer och bereds till moder åt världsalltets konung.

En dubbel vinning kommer oss till del av detta: dels leds vi till sanningen, dels leds vi bort från livet i slaveri under lagens bokstav. Hur går detta till? Skuggan viker för ljusets ankomst, när nåden kommer med frihet i stället för bokstaven. Denna högtid är gränsmärket som låter förebilderna och tecknen avlösas av verkligheten och ersätter det gamla med något nytt.

Hela skapelsen borde sjunga och dansa och bidra med något som anstår denna dags glädje. Detta är en fest som skall vara gemensam för himlens och jordens invånare, och alla som hör samman med varandra i världen och över världen skall fira den. I dag reses det skapade templet åt honom som har skapat allt, och skapelsen bereds på ett nytt och skönt sätt som en ny boning åt Skaparen."



Marias födelse


Grattis på födelsedagen, Guds Moder!

I dag firar Kyrkan Guds Moders födelse. Det är en stor dag. Vad vore vi utan henne? Om hon inte fötts skulle Kristus inte fötts. Vi har mycket att fira i dag alltså: begynnelsen av vår frälsning.

Så grattis på födelsedagen, älskade Maria, min Guds och min Moder!

I dag ska du få mina rosor!







onsdag 2 september 2015

måndag 31 augusti 2015

Stoftsvallfärd till Vadstena

Årets stiftsvallfärd till Vadstena ägde rum i lördags. I mässan på borggården på Vadstena firades den heliga mässan med 1 biskop och 46 präster. 2 diakoner, 3 ceremoniarer, 8 ministranter, ca 15 kyrkvärdar och ca 45 körsångare deltog. I församlingen fanns ca 1700 personer, varav många nunnor.

Vädret var omväxlande. Vi fick både Andens vind och Nådens regn, som biskopen sa. Glädjens sol sken också.

Dagen avslutades med sakramentsprocession genom Vadstenas gator och vesper i Blåkyrkan. När vi avslutade vespern med att sjunga Du Drottning över Nordens land ryste jag av välbehag. Det är mäktigt att sjunga i denna den underbaraste av svenska kyrkor... Trist bara att Vår Herre i det Allraheligaste Sakramentet inte finns där.... Den kyrkan borde vara katolsk...

Det var en mycket lyckad stiftsvallfärd. Jag ser fram emot nästa!









torsdag 27 augusti 2015

lördag 15 augusti 2015

Jungfru Marias upptagning i himlen

Det är katolsk (och ortodox tro) att Jungfru Maria togs upp med kropp och själ till himlen. Sonen ville ta hem Sin Mor som så kärleksfullt vårdat och uppfostrat Honom. Fullt förståeligt. Det skulle jag också gjort om jag vore Han.



fredag 14 augusti 2015

Mod

En av de modigaste människor jag vet är den helige Maximilian Kolbe. I helvetet på jorden Auschwitz skulle 10 personer avrättas genom att låsas in i en bunker där de skulle svälta ihjäl. Fader Maximilian tog frivilligt en annan mans plats. I bunkern hjälpte han de andra att dö i frid. Den 14 augusti 1941 när bunkern öppnades var han den ende som levde och han avrättades med en giftinjektion. Han kanoniserades 1982 och närvarande på Petersplatsen var mannen vars liv han räddade. 







lördag 1 augusti 2015

O, Kärlek, som blev ett litet Barn...




Det här är en av de vackraste bilder av Guds Moder jag någonsin sett. Den är målad av en amerikansk konstnär som heter Nellie Edwards. 

tisdag 7 juli 2015

Novenan till Vår Fru av Berget Karmel

I dag börjar novenan till Vår Fru av Berget Karmel, vars fest firas den 16 juli. På de svenska karmeliternas hemsida finns böner man kan använda för novenan.




lördag 13 juni 2015

Maria Obefläckade Hjärta

I dag firar Kyrkan Marias Obefläckade Hjärta. Om vi inte firat henne i dag, skulle vi firat st Antonius av Padua, men Guds Moders fester har högre rang än helgonfester. Men vår församling är franciskansk, så vi får fira honom ändå. Jag älskar och firar båda.




fredag 15 maj 2015

Inför pingst

I dag börjar pingstnovenan. Om man har Catholicas underbara Katolsk bönbok (senaste upplagan) finns där en fin novena skriven av vår biskop Anders. Om inte, kan man t.ex. varje dag under dessa 9 dagar be den bön som formulerats av vår förre kyrkoherde fader Björn Göransson. Bönen finns här.

Apostlarna och Guds Moder bad under de 9 dagarna mellan himmelsfärden och pingst (Apg 1:13-14), så novenan är nog den böneform som har längst tradition i Katolska Kyrkan. Be du också!


tisdag 12 maj 2015

Rosenkrans med de kaldeiska kvinnorna

I går kväll bad jag Rosenkransen i sta Maria med de kaldeiska kvinnorna. Jag lät mig bäras av deras starka bön...


Fader vår

Var hälsad, Maria

söndag 10 maj 2015

I tacksamhet över mina 27 år som katolik (10 maj 1988)

Ur Henri de Lubacs bok Meditation över Kyrkan:

"Kyrkans mysterium och hennes välgärningar är alltid mycket mer än vi kan praktisera i våra liv. Vi kan aldrig tillägna oss mer än en ringa del av det som vår moder skänker oss. Varje katolik sjunger, om han inte är en otacksam son, i sitt hjärta den tacksamhetens hymn som en stor poet i våra dagar har givit sin språkliga form. Varje katolik kan utropa med Paul Claudel: 'Lovad vare för evigt denna väldiga, majestätiska moder, i vars knä jag har lärt allt'.

Ja, lovad vare hon, denna väldiga moder, i vilkens knä vi i sanning har lärt allt och som vi dagligen hämtar undervisning ifrån. Det är hon som dagligen undervisar oss i Jesu Kristi lag, sätter hans evangelium i våra händer och hjälper oss att avslöja dess innebörd. Var skulle den finnas, den lilla bok, eller i vilket skick skulle den ha nått oss, om den, omöjliga tanke, inte hade sammanställts och sedermera bevarats och kommenterats i den stora katolska gemenskapen? Vilka förändringar skulle den inte ha genomgått, vilka förvanskningar, i sin text och i sin tolkning?

Om man med den helige François de Sales kan säga, att Skriften i ett avseende är helt tillräcklig för att undervisa oss om allt, så måste man med honom också tillstå att otillräckligheten finns hos oss, som utan traditionen och läroämbetet inte skulle vara i stånd att avgöra vilken som är dess rätta innebörd. Det är vidare så, att när vi rådfrågar denna tradition och lyssnar till detta läroämbete, betyder det inte att vi sätter kyrkan över Skriften utan att vi föredrar den tolkning av Skriften som är hela kyrkans framför vår egen. Vi tror att Guds ord är riktat till hela kyrkan, och just det är skälet till att vi lyssnar till det och läser det i kyrkan.

Lovad vare än en gång denna väldiga moder för det gudomliga mysterium som hon förmedlar till oss: hon för oss in genom en dubbel port, som alltid står öppen, lärans och liturgins. Lovad vare hon för den förlåtelse som hon tillförsäkrar oss. Lovad vare hon för de flammor av religiöst liv som hon uppväcker, som hon skyddar och håller vid makt. Lovad vare hon för det inre universum som hon leder oss in i och som hon hjälper oss att göra till vårt. Lovad vare hon även för den längtan och det hopp som hon väcker i oss. Lovad vare hon även för alla de illusioner som hon demaskerar och skingrar i oss, så att vår tillbedjan kan bli ren. Lovad vare den väldiga moder!"

måndag 4 maj 2015

Tillbedjan

För många år sedan var jag i ett kloster där syster S. avlade sina eviga löften. Några dagar efter denna vackra ceremoni fick jag ett brev från henne, där hon uttryckte sina känslor kring löftesavläggelsen. Hon fann inte ord för att beskriva den frid och kärlek som omslöt henne och uppfyllde varje fiber i hennes kropp. Hon skrev: 'Man kan bara tystna, falla ner och tillbe'.

Under årens lopp har jag ofta återkommit till dessa ord: tystna, falla ner och tillbe. När Guds Mysterium uppfyller själen, när Hans godhet och kärlek överraskar människohjärtat, när man överväldigas av Hans Närvaro, då räcker inte orden till. Man kan bara tystna, falla ner och tillbe...

Jag tror att detta är den fundamentala känslan inför Gud: förundran över att Han är så annorlunda, så underbar, så rik på godhet, kärlek och barmhärtighet, och denna fundamentala känsla kan bara uttryckas genom tystnad, vördnad och tillbedjan.

Jag tror att däri ligger människans storhet: att hon kan ta steget tillbaka från sig själv, tystna, falla ner och tillbe Hans Majestät. Det är människans privilegium att hon får falla ner i förundran, att hon får tillbe, att hon får lära känna Guds inre mysterium. För detta inre mysterium, att Gud är Treenig, reflekteras i oss, spiller över på oss. Vi dras in i Hans Treeniga Väsen, vi upptas i denna gudomliga familj som Treenigheten är. Vi omvandlas, renas, förvandlas till Hans avbild, knådas och tvättas, tills vi blir som Han, redo för det saliga skådandet i himlen. Allt detta av Nåd, allt detta helt gratis... och det är en Nåd att få tystna, falla ner och tillbe redan nu i detta livet...

onsdag 29 april 2015

En fantastisk konstnär!

Till alla som anser att handikappade och utvecklingsstörda är mindre värda och inte ens förtjänar livet: titta på den här videon.

Fantastiskt! Han är dessutom katolik! :)

lördag 25 april 2015

Ord så välbekanta...

I går hörde jag Schuberts Ave Maria. Orden i sången är mig så välbekanta att de blivit en del av mig... Jag ber dem 50, 100 gånger varje dag, ibland ännu fler.  De är ord jag jublar i glädje, viskar i sorg, mumlar halvsovande... Ord som fyller hela mitt väsen med himlens ljuvlighet och Guds ömhet. Ord mig så välbekanta att de aldrig lämnar mig. Ord mig så välbekanta att de smakar sött på min tunga och styrker mitt hjärta.  Ord som ger mig kraft att överlåta mig i Guds Händer.

Ave Maria, gratia plena.
Dominus tecum.
Benedicta tu in mulieribus
et benedictus fructus ventris tui, Iesus.
Sancta Maria, Mater Dei,
ora pro nobis peccatoribus,
nunc et in hora mortis nostrae. Amen.

Var hälsad, Maria, full av nåd.
Herren är med dig.
Välsignad är du bland kvinnor
och välsignad är din livsfrukt, Jesus.
Heliga Maria, Guds Moder,
bed för oss syndare,
nu och i vår dödsstund. Amen.

måndag 20 april 2015

Je suis ethiopien...



28 nya martyrer... Djävulen är rasande, för Kyrkan har utlyst Barmhärtighetens år och själar blir befriade ur hans grepp genom att de ångrar sina synder, biktar sig och öppnar sig för den Gudomliga Barmhärtigheten.

tisdag 14 april 2015

En underbar historia

Vatikanradion har intervjuat en ung svenska, Hanna Håkansson, om hennes väg till Kyrkan. En helt underbar historia! Lyssna på den här.

Växjö kommuns hybris

Växjö kommun kallar katolske kyrkoherden till samtal om hans syn på homosexualitet. Jag tror dock snarare att de vill läxa upp honom än ha samtal... Det är rättning i ledet som gäller. Men då kan jag upplysa Växjö kommun om att Kyrkan har haft samma syn på homosexualitet i 2000 år och att den inte kommer att ändras för att kommunens tjänstemän har en annan syn.

Kyrkans syn på homosexualitet är dessutom helt offentlig och finns i Katekesen. Det är bara att läsa.

Detta är taget direkt ur Katekesen (katekesen.se, sökord homosexuella):

"Kyskhet och homosexualitet

2357     Med homosexualitet menar man relationer mellan män och kvinnor som känner sexuell dragning – exklusiv eller huvudsaklig – till personer av samma kön. Den antar mycket olika former under tidernas lopp och i olika kulturer. Dess psykiska ursprung har till stor del inte kunnat förklaras. Med stöd av Skriften som framställer homosexuella handlingar som i högsta grad klandervärda[23] har traditionen alltid förklarat att ”homosexuella handlingar i sig själv är felaktiga”.[24] De strider mot den naturliga lagen. De stänger av den sexuella akten från att ge liv. De har inte sitt ursprung i en känslomässig komplementaritet. De kan aldrig i något fall godkännas. [2333]

2358     Ett icke ringa antal människor uppvisar grundläggande homosexuella tendenser. Denna böjelse har objektivt sett en felaktig inriktning; för de flesta av dem utgör den en verklig prövning. Man skall ta emot dem med respekt, medlidande och finkänslighet. Varje tecken på orättfärdig diskriminering när det gäller dessa människor skall undvikas. Dessa personer är kallade att förverkliga Guds vilja i sitt liv, och om de är kristna är de kallade att med Herrens offer på korset förena de svårigheter de kan råka ut för på grund av sin läggning.

2359     Homosexuella personer är kallade till kyskhet. Genom självbehärskningens dygder, som fostrar till inre frihet, ibland med stöd av osjälvisk vänskap och med hjälp av bönen och den sakramentala nåden kan och skall de stegvis och beslutsamt närma sig den kristna fullkomligheten."

Så hur många 'samtal' Växjö kommun kallar katoliker till så kommer vi att vidhålla samma lära, för vi ska följa Gud, inte Växjö...

UPPDATERING:

Väldigt bra ledare från Smålandsposten angående detta finns att läsa här.