torsdag 29 oktober 2009

Pius XII och Guds Moder

Mer intressant läsning, nu från Zenit om påven Pius XII:s devotion till Guds Moder.

Frukta ej, du lilla skara...

Trösterik läsning om sankta Katarina av Siena på Katolsk Observatör.

Flyttad ljusstake orsak till mässtrejk?

Varför går man i kyrkan? För att uppleva det vackra, oföränderliga kyrkorummet där allting ska vara som det alltid varit eller för att möta Gud? I Dagen står om en kyrkvärd som ska mässtrejka för att en ljusstake flyttats från altaret. Prästen Dag Sandahl vill ha mer plats för de heliga ting som används för mässan och har därför, i samråd med övriga präster, flyttat ljusstaken. Återigen är frågan: vad är kyrkan till för? Är det ett museum eller en gudstjänstlokal för en levande församling?

Det är uppenbarligen så att kyrkfolk ibland är konservativa intill dumhet. 'Vi har allting gjort så och kommer alltid att göra så.' 'Vi har alltid haft det så här och ska alltid ha det så här.' Ibland tycker jag det inte är så konstigt att den kristna tron inte attraherar mer människor i Sverige, när man mässtrejkar för en sådan sak. Är ljusstakars (och kyrkbänkars) placering så extremt viktigt? Är det viktigare än gudstjänsten och arbetsmiljön?

onsdag 28 oktober 2009

St Judas Taddeus, be för oss!

I dag firar Kyrkan två apostlar, st Simon och St Judas Taddeus. St Judas Taddeus är ett av dessa helgon som är skyddspatron för hopplösa fall. Därför är han ett helgon för mig, för jag tror ibland att jag är ett hopplöst fall. Sa inte Paulus något om att man gör det man inte vill och inte gör det man borde? Jag i ett nötskal! Helgon för hopplösa fall är en av Kyrkans gåvor till oss som är lite tröga till att göra det goda. Så jag känner mig speciellt nära detta goda helgon. I Latinamerika är han väldigt populär och det var i Bolivia jag lärde mig vörda honom. Jag bär ständigt hans bild runt halsen eller på armen och ber till honom varje dag. Han hjälper mig alltid.

lördag 24 oktober 2009

Ett original har gått bort

Fick i dag veta att Jösta Hagelbäck, poet och konstnär, gick bort i går. Jag kände honom inte personligen även om jag träffat honom ett par gånger, men han var en del av Köping på något sätt. Ett original, en av de personligheter som ger en stad färg.

Jag tycker om folk som är udda, som är sig själva och vågar stå för det de är. Jag tror Jösta var en sådan person. I alla fall är det intrycket jag fick av honom.

Hur Jösta hade det med relationen till vår Herre vet jag inte, men han köpte i alla fall ett krucifix på vår julbasar häromåret. Jag är i vilket fall som helst säker på att vår Herre trodde på Jösta...

Herre, giv honom den eviga vilan och låt det eviga ljuset lysa för honom. Må han vila i frid. Amen.


fredag 23 oktober 2009

Religion ute - tro inne?

I Dagen finns en artikel som handlar om att danskar är troende men inte religiösa. De har en tro som de inte vill definiera som religiös eller kyrklig (även om de till stor del tillhör danska folkkyrkan). Forskaren Ina Rosén säger att de tror även om de inte har ett språk för att definiera sin tro, men de finner tröst i den när de hamnar i kris.

Hur kan man göra det? Om man inte vet vad man tror på eller vem, hur kan det vara något att hålla i när det krisar? Det här är något jag inte förstår. Om man tror på en högre makt, vill man inte veta något om denne högre makt? Vill man inte lära känna den? Är deras högre makt en snuttefilt som ger tröst men inte ställer några krav? Jag undrar hur de tänker... En sådan Gud vill jag inte ha. Ge mig Jesus Kristus, min Herre och min Gud, som ständigt utmanar och uppmanar mig till efterföljelse och omvändelse (även om jag 99,99 % av gångerna misslyckas...)

torsdag 22 oktober 2009

Behaga Gud?

Läste någonstans på nätet en protestant som skrev att vi på inget vis kan behaga Gud för vi är syndare. Häromdagen citerade jag Teresita de los Andes som skriver att Gud har sin glädje i att bo bland oss. Vem har rätt, protestanten var inlägg jag inte hittar just nu eller helgonet? Är vi fördömda av Gud för våra synder eller är vi Hans älskade problembarn?

Ni kan säkert gissa vem jag håller på... Viva santa Teresita!

Facebook

Så har man nu gått med i Facebook. Har funderat på det ett tag som jag skrev tidigare men det har inte blivit av förrän nu. Tjejerna i kyrkan praktiskt taget tvingade mig i går kväll... Det hade nog inte blivit gjort om det inte varit för dem... Nu måste jag lära mig hur det fungerar. Verkar vara snudd på ett heltidsjobb! Ge mig gärna lite tips, ni som kan det redan!

tisdag 20 oktober 2009

Och hur blir det i svenska kyrkan?

I Dagen står att Katolska Kyrkan öppnar famnen för missnöjda anglikaner som vill bli upptagna i Kyrkan. Utmärkt! Det rör sig tydligen om rätt så stora grupper. Undrar hur det kommer att bli i Sverige? Kommer hela grupper av troende i svenska kyrkan konvertera nu när det blir homovigslar där? Det kan inte vara lätt att vara troende i svenska kyrkan i dessa dagar när man slänger sina bekännelseskrifter på sophögen eller vänder och vrider på tolkningen av desamma. Hur länge kan man vara med där utan att riskera sin själs salighet? Jag inkluderar dessa troende i mina böner.

Uppdatering:

Här finns dokumentet från Vatikanen som handlar om anglikanerna.

Mission

Här finns ett brev som ett av mina favorithelgon, Teresita de los Andes (1900-1920) skrev till sin bror när hon skulle gå i kloster. Glädjen är det som utmärker Teresita och hon diktade om Gud som finner sin glädje att bo bland oss. Det var ord som knockade mig. Gud finner sin glädje i att bo bland oss. Förstår ni? Vi skröpliga syndiga människor är till glädje för Gud. O du store Gud, tack för Dina helgon som undervisar oss om Din kärlek!

Teresita skriver fantastiskt om karmelitnunnans kallelse:

"Men det finns ännu större behov av själar, som helt viger sig åt Guds tjänst och oupphörligen lovar honom som gottgörelse för de skymfer världen tillfogar honom. Själar som älskar honom och håller honom sällskap för att så gottgöra att människorna överger honom. Själar som ber och ständigt bönfaller för syndarna och deras förbrytelser. Själar som fördolda i klostren och utan att få minsta ära därav offrar sig i tystnad för den mänsklighet, som vill dräpa sin Gud. Så är det, Lucho. Karmelitnunnan förhärligar Gud mer än någon apostel. Sankta Teresa räddade genom sin bön mer själar än Sankt Franciskus Xaverius, och det apostolatet utförde hon utan att hon själv visste om det."

Det var missionssöndagen i söndags. Hur ofta hör ni ordet mission i kyrkan? Var är vår iver att sprida budskapet om Ordet som blev människa, som finner sin glädje i att bo bland oss? Karmelitnunnorna är missionärer genom sin bön för världen. Vad gör vi som är i världen? Vi måste göra mer. Världen behöver Jesus.

söndag 18 oktober 2009

Över en miljon i protest mot aborter

I Spanien protesterar människor mot regeringens planer på att liberalisera abortlagen. Hurra för dessa spanjorer som kämpar för de ofödda barnens rätt till liv! Läs mer här.

torsdag 15 oktober 2009

Ord att ta till sig och meditera över

I gårdagens mässa lästes denna text (Rom 2:1-11). Det är ord och inga visor som vi alla behöver meditera över, för i detta syndar vi alla är jag övertygad om.

"Därför finns det inget försvar för dig som dömer, vem du än är. Ty med din dom över andra dömer du dig själv, eftersom du handlar likadant som den du dömer. Vi vet att Guds dom över dem som lever så är väl grundad. Men du som dömer dem som lever så och ändå själv gör samma sak, inbillar du dig att just du skall undgå Guds dom? Bryr du dig inte om Guds oändliga godhet, fördragsamhet och tålamod? Förstår du inte att hans godhet vill föra dig till omvändelse? Med ditt hårda och obotfärdiga hjärta hopar du vrede över dig till vredens dag, då det blir uppenbart att Gud dömer rättvist. Han skall löna var och en efter hans gärningar: evigt liv åt dem som uthålligt gör det goda och söker härlighet, ära och oförgänglighet, men vrede och straff över dem som i självhävdelse vänder ryggen åt sanningen och följer orätten. Nöd och ångest över varje människa som gör det onda, juden främst men också greken. Härlighet, ära och frid åt var och en som gör det goda, juden främst men också greken. Gud gör inte skillnad på människor."

Teresa av Avila, be för oss

I dag firar Kyrkan Teresa av Avila, karmelitordens reformator och en av dess inte mindre än 3 kyrkolärare. Kontemplativa kloster är goda 'universitet' för blivande kyrkolärare, tydligen... Karmel har dessutom frambringat vår gode biskop Anders. Borde vi inte ha fler kontemplativa kloster i Sverige?

Teresa av Avila levde på 1500-talet, en tid av turbulens för Kyrkan med reformationen och islam i Spanien. Teresa ville hjälpa sin Kyrka. Hur gjorde hon det? Genom att återföra sin orden till lydnad mot den ursprungliga ordensregeln med strikt klausur och fokus på inre bön. Både manliga och kvinnliga karmelitkloster grundandes i stor mängd och existerande kloster återgick till den ursprungliga ordensregeln.

Teresa propagerade för två devotioner som ligger mig varmt om hjärtat, nämligen vördnaden för Jesusbarnet (av Prag) och för st Josef. Tror man på Inkarnationen är det naturligt att vörda det heliga Barnet. Det är något otroligt häpnadsväckande och fantastiskt att vår Gud blev människa för vår skull, att Han tog på sig våra villkor och levde, led och dog för oss. O store Gud som blev ett litet barn, välsignad är Du i evighet!
St Josef var under många sekler bortglömd av Kyrkan men Teresa lyfte fram honom som ett föredöme för de troende. Mannen som fick ta hand om och uppfostra Gud, som Gud själv lydde och som Maria tog sin tillflykt till, hur kan vi låta bli att ha förtroende för honom? Inget helgon förutom Guds Moder är högre än st Josef.

'Katolska' sidor på nätet

Från biskopen kommer en uppmaning att vara försiktig med hemsidor och bloggar med ordet katolsk i namnet. Min blogg heter Katolsk mamma på nätet. Jag gör inga som helst anspråk på att vara någon officiell talesperson för Katolska Kyrkan. Tvärtom, jag skriver i egenskap av privatperson som råkar vara katolik. Om någon hittar något jag skrivit som är emot Kyrkans lära, var då snäll och skriv till mig på adressen teija.heljeberg@gmail.com så ska jag rätta till det.

Om jag skriver något mot Kyrkans lära är det på grund av bristande kunskap och inte för att jag anser att Kyrkan har fel och behöver ändra sin lära. Jag vill vara trogen min Kyrka och min biskop, för jag är övertygad om att Kyrkan är ett frälsningens sakrament för världen.

Tack, Johan, för att du gjorde mig uppmärksam på detta!

onsdag 14 oktober 2009

Kan någon förklara det här för mig?

Läser i Dagen och hörde också Ulf Ekman säga det, att kvinnor i Livets Ord kan vara ledare och predikanter men inte församlingsföreståndare. Med mina begränsade kunskaper om frikyrkovärlden står jag som ett levande frågetecken. Vad är det för skillnad på ledare och församlingsföreståndare? Vad är församlingsföreståndarens uppgift som inte kan göras av predikanter eller ledare? Hur är egentligen en frikyrka uppbyggd?

Det har tydligen blivit upprörda känslor av Ekmans uttalande så åsikterna i frågan går visst i sär, men jag tycker det är bra ändå att han säger vad han menar och inte hymlar med sina åsikter. Tydlighet och mod att stå för sina tankar är alltid bra, även om andra inte håller med i sakfrågan.

tisdag 13 oktober 2009

Fader Damien helgonförklarad

Påven helgonförklarade 5 personer i söndags, varav fader Damien är en, skriver Vatikanradion. Han är en av dessa brinnande själar som bortser från sig själv och sin egen säkerhet för att hjälpa andra, i detta fall leprasjuka på ön Molokai. Läs mer här.
Jag önskar jag hade hälften av hans tro och mod... Min kristendom är väldigt mycket prat och väldigt lite handling. Om vi kristna vore mer som fader Damien skulle vår omgivning också bli kristen. Helighet smittar.

Helige Fader Damien, be för oss.

söndag 11 oktober 2009

Varning!

Häromveckan damp det ner en faktura i vår kyrkas brevlåda. Den såg helt vanlig ut och det tog ett tag innan vi upptäckte att det stod att det var ett erbjudande, inte en faktura. Jag gick till polisen med den men de sa att de inte kan göra något för det står att det är ett erbjudande.

Nu läser jag i Dagen att fler kyrkor fått samma slags faktura. Det verkar som blufföretaget riktar in sig på kyrkor. Företaget heter Pro Media Kontor och Data och jag vill härmed varna alla att betala fakturor från det företaget. Kolla era räkningar noga innan ni betalar dem så att ni inte blir lurade.

torsdag 8 oktober 2009

Vår Fru av Rosenkransen

I dag firar Kyrkan Vår Fru av Rosenkransen. Rosenkransbönen är en krans av blommor, våra böner, som vi ger till Guds Moder. Hon är all Nåds förmedlarinna, allsmakten på knä, som hjälper, stödjer och vädjar för oss. Hon är vår moder och härskarinna. Hon är vår Herres moder. Ingen människa på jorden eller i himlen är högre än hon.
Med rosenkransen har Maria gett oss ett vapen (mot deras ondska är bönen mitt vapen, står det i Skriften). Med det vapnet i händerna kan vi åstadkomma mycket. Använd det vapnet ofta, både som hjälp för bönen och som en fysisk påminnelse i fickan.

I oktober rekommenderas att man ber en bön till st Josef efter rosenkransen, för näst efter Hans moder är ingen närmare Jesus än Hans fosterfader st Josef. Betänk att det är Josef som fostrat Jesus och det är mot Josefs bröst som Jesu heliga huvud vilat i Hans barndom.

Hos Gråbröderna fann jag följande bön:

F. Till dig, Helige Josef, flyr vi i vår nöd. Sedan vi bett din renaste maka om hjälp, ber vi även förtröstansfullt om ditt beskydd. För den kärleks skull som förenade dig med Guds Moder, den Obefläckade Jungfrun, och för den faderliga kärleks skull med vilken du omfamnade Jesusbarnet, ber vi dig, se med barmhärtighet till den arvedel: Kyrkan, som Jesus Kristus har köpt med sitt Dyrbara Blod.

Alla Kom till vår hjälp med din mäktiga förbön, du den Heliga Familjens säkra skydd och trogna stöd. Vaka över oss, Jesu Kristi utvalda släkte och folk. Håll borta ifrån oss, kärleksrike fader, all villfarelsens smitta och fördärv. Hjälp oss, du vår starke Beskyddare, i vår kamp mot mörkrets makter, och liksom du en gång har räddat Jesusbarnet ur den yttersta livsfara, så försvara nu Guds Heliga Kyrka mot alla fienders angrepp och försåt. Tag oss under ditt beskydd, så att vi efter ditt föredöme och med din hjälp får leva ett heligt liv, dö en salig död och uppnå den eviga glädjen i Himmelen. Amen.

Man kan avsluta med:

F. Med Barnet du på armen bär,
Alla. välsigna oss o Moder kär.

F. I Faderns och Sonens och den Helige Andes Namn.
Alla. Amen.

onsdag 7 oktober 2009

Flytta kyrkbänkar

En kyrkbänk i Oxelösund från flyttas max 14 cm enligt länsrätten, skriver Dagen. Kyrkorådet ville flytta bänken för att underlätta för kyrkvaktmästaren, men man får alltså bara flytta bänken max 14 cm, för annars minskar 1600-tals kyrkans kulturhistoriska värde! Vem är kyrkobyggnaden till för? Människor eller kulturhistoria? Är det en levande (arbets)plats eller ett museum?

Jag sympatiserar starkt med kyrkvaktmästaren eftersom jag har egen erfarenhet av att försöka städa mellan trånga kyrkbänkar. Tack och lov har vår kyrka inget kulturhistoriskt värde så jag behöver inte mäta avståndet mellan bänkarna när jag har flyttat på dem...

Heliga Birgitta, bed för oss!

I dag firar Kyrkan den heliga Birgitta, Europas och Sveriges skyddspatron. Vatikanradion skriver om henne.

Heliga Birgitta, be för Sverige, be för Kyrkans välgång och framgång. Be om omvändelse för oss alla, om nåden att bli lika dig i tro och efterföljelse. Heliga Birgitta, moder, beskydda oss.

tisdag 6 oktober 2009

Positiv nyhet nr 7

Invandring lönar sig! Läs här! Personligen är jag 100 % positiv till invandring. Jag är själv invandrare, majoriteten av mina vänner är det. De är från Latinamerika, Mellanöstern och Afrika.

(och bara så ni vet, jag publicerar bara de kommentarer jag vill...)

söndag 4 oktober 2009

Helige Franciskus, bed för oss

I dag firar Kyrkan ett stort helgon, st Franciskus. Han är väldigt populär bland protestanter, har jag förstått, och många tycks se honom som någon slags fri själ med en stor dos naturromantik. De missar ofta en viktig sak med Franciskus: hans obrottsliga lojalitet mot Kyrkan och påven samt hans askes...

Helige Franciskus, bed för oss!

torsdag 1 oktober 2009

Rosenkransmånaden

I dag börjar rosenkransmånaden, en månad då Kyrkan uppmanar oss att ännu oftare be rosenkransen. Så jag vill uppmana alla katoliker och andra intresserade att be rosenkransen varje dag denna månad. Om du inte hinner hela (5 dekader) be då åtminstone en dekad, för det tar bara ca 5 minuter...

Lilla Thérèse, kyrkolärare

I dag firar Kyrkan lilla Thérèse (1873-1897), jungfru och kyrkolärare. Denna lilla jänta med en järnvilja som kämpade sig in i Karmel när hon bara var 15 år gammal, som dog i stora plågor i tuberkulos när hon var 24 år, blev av påven utnämnd till kyrkolärare. Vad kan en 24-åring ha att lära oss? Svar: allt!

Hon är klokare än de flesta av oss för hennes liv har Jesus i centrum. Namnet Jesus förekommer flera gånger på varje sida i hennes skrifter. Hela hennes liv var en enda kärleksrelation med Jesus, men med en Jesus som, som hon skriver, sov i hennes båt. Hans frånvaro plågade henne, men sporrade henne samtidigt till att utöva trons gärningar , även om hon inte hade trons känslor. När hon kände frestelser mot tron skrev hon ner Trosbekännelsen -med sitt eget blod! Hon ville hålla sig till sanningen, Trons sanning, oavsett vad det kostade henne. Hennes radikalitet tilltalar många men det är också många som missförstår hennes lilla väg och tror att det är en ljuv tillvaro som inte kostar på. Men det är fel: hennes lilla väg består visserligen av överlåtelse, men alla som försökt sig på den vet att det är en mödosam väg för den handlar om att dö, dö bort från sig själv för att leva för Gud och nästan. Att göra trons gärningar när man inte känner trons ljus. Thérèse sa att man måste göra en stor ansträngning för att gå den lilla vägen.

Sanningen var ett ledord för Thérèse. Hon var inte intresserad av annat än sanningen, så som den uttrycks i Kyrkans tro. Hon var obrottsligt lojal mot Kyrkan, mot påven, mot läran, för hon visste att "den som hör er hör mig", och i Kyrkans röst hörde hon sin älskades röst, den Jesus hon ville gjuta sitt blod för.

Hon är i sanning vår tids största helgon.

Lilla Thérèse, stora kyrkolärare, bed för oss!

Uppdatering: