fredag 28 november 2008

Bloggfasta hela helgen

Nu ska jag bloggfasta fram till måndag morgon efter laudes. Jag kollar min mail ändå (ingår i jobbet) så eventuella kommentarer kommer jag att publicera (men ej kommentera). Gud välsigne er helg!

torsdag 27 november 2008

Tacksamhet, en medicin mot depression

Läste på Zenit en intervju med en psykolog som säger att tacksamhet kan vara en bot för depression. Det vet jag av egen erfarenhet att det är. Min väg upp ur min långvariga (3 år) depression startade med att det började sjunga i mig en sång på finska som jag lärde mig som barn (översatt till svenska här): 'Tacka alltid Herren, min själ'. Det fick mig att se att det nattsvarta inte är det enda som finns. Det finns så mycket gott i livet. Nu har det gått flera år och visserligen kan jag känna att jag dras ner i helvetet igen ibland men jag kan ta mig upp innan det är för sent. Jag tror inte att jag någonsin kommer att bli riktigt deprimerad igen, för jag har redskapen för att hålla mig kvar i livet. Tacksamhet mot den gode Guden är ett av redskapen.

Ett annat redskap, som låter lite löjligt men som fungerar, är att le. Om man ler tror hjärnan att man är glad och då sätter hormonerna (endorfinerna) i gång och man blir glad. Attityden påverkar enormt mycket. Häromdagen kände jag mig lite nedstämd och jag prövade på att le och jag blev gladare! Det funkar faktiskt! Testa själv, om du inte tror mig. Sjunga en glad sång funkar också.

Kyrkan fanns före Skriften

Här kan man läsa en mycket bra insändare från stiftets pressansvarige Maria Hasselgren. Hon skriver bland annat om att Kyrkan fanns före Skriften och att det är Jesus Kristus som står i centrum, inte Bibeln. Kunde inte sagt det bättre själv!

tisdag 25 november 2008

Romarbrevet 3:23-25a

Alla har syndat och gått miste om härligheten från Gud, och utan att ha förtjänat det blir de rättfärdiga av hans nåd, eftersom han har friköpt dem genom Kristus Jesus. Gud har låtit hans blod bli ett försoningsoffer för dem som tror. Så ville han visa sin rättfärdighet.

Vissa texter kan man läsa många gånger utan att bli knockad men sen slår det till, helt plötsligt. Genom Jesu offer ville Gud visa sin rättfärdighet, inte sin barmhärtighet. Gud, den rättvise domaren, visar sin rättfärdighet genom att ta på sig våra synder, inte genom att straffa oss. Nu svindlar det i min hjärna... Jag har alltid tänkt att det är Guds barmhärtighet som är det stora men det är Hans rättfärdighet. Det här måste jag fundera mera kring.

Skulle du bara fortsätta be om någon spottade dig i ansiktet?

Titta på det här klippet från Youtube: http://www.youtube.com/watch?v=mp0oMKGFTyk

Skulle du bara fortsätta be om någon spottade dig i ansiktet och förolämpade dig?

söndag 23 november 2008

Guds får

Jag skall själv valla mina får och låta dem komma till ro, säger Herren Gud. Jag skall leta efter de vilsegångna och hämta hem de bortsprungna, jag skall förbinda de skadade, hjälpa de sjuka och se till de starka och välmående. Jag skall valla dem på det rätta sättet. (Hes 34:15-16)

Han skall ställa fåren till höger om sig och getterna till vänster (Matt 25:33).

Bli ordets görare, inte bara dess hörare, annars tar ni miste (Jak 1:22)

Men den som har blickat in i den fullkomliga lagen, frihetens lag, och håller sig till den och inte glömmer vad han hört utan verkligen gör något, han blir salig genom det han gör. (Jak 1:25)


I mässan i dag bad fader P oss att ställa oss frågan om vi står till höger eller vänster om Jesus, om vi är får eller getter. Han uppmanar oss ständigt att ta vår tro på allvar, att verkligen göra något av den. Om jag inte visste att Guds tålamod är stort skulle jag tappa modet, för jag misslyckas oftare än jag lyckas. Katoliker anklagas ibland för gärningslära, dvs att vi skulle tro att vi blir frälsta genom gärningar. Om någon försöker att leva som kristen bara en dag upptäcker han att det är absolut omöjligt att bli frälst genom sina egna gärningar pga alla misslyckanden. Då skulle han inse att bara Jesus kan rädda oss. Men Han vill att vi gör vår lilla bit genom att hjälpa andra, som det står i dagens evangelietext (Matt 25:31-46). Allt vad vi gör för andra gör vi för Jesus. Det behöver inte handla om stora saker, det kan vara little nothings, som att le mot någon när vi inte känner för det eller att hålla upp en dörr när någon kommer med tunga kassar i händerna. (Märker ni att min läromästarinna är lilla Thérèse!)

Guds får är de som, med Guds hjälp, försöker göra det goda men när de inte lyckas tappar de inte modet utan bekänner sina fel och försöker igen.

fredag 21 november 2008

Greenlabels invigning i går

I går var jag på invigningen av ett nytt företag i Köping. Det är Greenlabel som drivs av min väninna Carina och hennes sambo Kjell. Greenlabel trycker tapeter, textilier och konst, individanpassat och miljövänligt. Hur bra är inte det! Gå in på deras hemsida http://www.greenlabel.se/ och kolla. Man kan få tapeter, textilier och konst gjorda efter egna bilder eller mönster eller, om man vill, kan man köpa mönster av dem som trycks i en begränsad upplaga. De har en jättehäftig printer som trycker på alla möjliga sorts textilier, upp till 160 cm bredd. Man lägger upp sin bild på deras hemsida och där beställer man vad man vill ha.

Superbra idé, Carina! Jag hoppas och ber att det kommer att gå bra för er.

torsdag 20 november 2008

Lite katolskt kul

Kolla in The Vatican Rag med Tom Lehrer på Youtube! Jättekul!

Eftersom jag inte vet hur man gör för att ni ska kunna se den här så får ni länken i stället: http://www.youtube.com/watch?v=3f72CTDe4-0&feature=related

onsdag 19 november 2008

Biskop Anders

Ett citat ur en intervju med biskop Anders inför hans 10-årsjubileum:

"Biskop Anders medger att han ur det perspektivet fått draghjälp av det faktum att han är svenskfödd.- Det har inneburit en hel del gratis draghjälp, framför allt utanför kyrkan. Samtidigt är det en allvarlig kritik mot det svenska samhället – ska man behöva vara svenskfödd för att bli tagen på allvar? Vi måste alla arbeta för att bli av med den ödesdigra uppdelningen i invandrare och svenskar." (min kursivering)

Varför ska en invandrare bedömas utifrån fördomar om hans/hennes kultur? Det finns lika många kulturer i ett land som det finns människor. Jag drömmer, liksom Martin Luther King om en dag då människor bedöms efter sin karaktär snarare än sin hudfärg, kultur eller sitt ursprungsland.

Nunnor som vårdar Eluana vägrar lyda domstolen

Nunnorna som vårdar Eluana vägrar sluta ge henne mat. Gud välsigne dem!

International Call for the Rights and Dignity of the Human Person and the Family

200 000 människor har skrivit på Catholic Family and Human Rights Institute's petition till FN om skydd för det ofödda barnet och familjen. Skriv på du också!

http://www.c-fam.org/publications/id.113/default.asp

tisdag 18 november 2008


The family that prays together stays together.

Mer om Eluana

Zenit skriver om Eluana som jag skrivit om tidigare och som dömts till döden. Klicka på inläggets titel så hittar du artikeln på engelska.

I Italien finns tydligen Centers for Aid to Life. Varför har vi inte sådana i Sverige?

Jag är fundamentalist!

Enligt Gudrun Schyman är Katolska Kyrkan fundamentalister. Halleluja, jag är fundamentalist! Vänstern tvingar mig att rösta borgerligt, vilket jag egentligen inte vill. FI är uteslutet, vänsterpartiet också efter Ohlys uttalande om att tvinga präster att 'viga' homosexuella. Sossarna har aldrig varit något riktigt alternativ. Återstår miljöpartiet, om de nu egentligen är vänster. Får man vara fundamentalist i MP? Eller ska man rösta blankt eller avstå? Nästa val blir svårare än någonsin.

Tillägg

Såg också på text-tv i dag att FI tycker att abort ska vara en mänsklig rättighet. Hur det nu kan vara en mänsklig rättighet att döda en annan människa...

Tillägg 2

Gjorde partitest på den här länken: http://www.axess.se/web/main.nsf/partikompass Det visade sig att jag är 79 % miljöpartist...

måndag 17 november 2008

Positiv nyhet nr 2

Robyn och andra artister ska medverka i en festival för att uppmärksamma papperslösas rätt till vård och samla in pengar till kliniker som hjälper papperslösa. Gud välsigne dem!

Positiv nyhet nr 1

Barack Obama har lovat att stänga fånglägret på Guantanamo och förbjuda tortyr. Gud välsigne honom!

lördag 15 november 2008

Mässa från Birgittasystrarna i Vadstena

I morgon söndag sänds tv-gudstjänsten från Birgittasystrarna i Vadstena. Tur att de sänder gudstjänster i repris... (Reprisen sänds på måndag kl 15.35 i Svt 2 för er som är upptagna på söndag förmiddag...)

Rosenkrans före Mässan och efteråt kyrkkaffe

I morgon ska vi för första gången be rosenkransen före söndagsmässan. 10.15 är det dags. Vi är några stycken som brukar be tillsammans på torsdagar men den tiden passar inte så många. Ska bli spännande att se hur många som tar sig till kyrkan i morgon bitti. Men egentligen, spelar det så stor roll om vi bara blir 2 eller 3? Jag slipper i alla fall be ensam, vilket jag brukar göra varje söndag. (Ibland ber jag tillsammans med mina pojkar men de orkar bara en dekad så jag fortsätter ensam.)
Efter Mässan blir det kyrkkaffe, det som en av våra präster brukar kalla det åttonde sakramentet... I vanliga fall brukar vi ha kaffe första söndagen i månaden men av någon anledning blev det inget då. I morgon blir det nog basarprat för vi har basar 6-7 december.

Uppdatering

Vi var hela 3 personer som bad rosenkransen i dag...

fredag 14 november 2008

Kvinna i Italien dömd till döden

En kvinna i Italien som legat i koma i 16 år 'får' dö, enligt ett domstolsbeslut. Tänk om hon inte vill det?

Det här är ytterligare ett tecken på medias makt. Man använder ordet 'får dö', som om det vore något positivt. Man tar alltså ställning för dödshjälp genom att välja vilket ord man skriver. Val av ord påverkar mer än vad man tror. Genom mitt val av rubrik ser ni min åsikt i frågan...

Medias bristande källkritik

Det spreds en 'nyhet' att Sarah Palin inte vet att Afrika är en kontinent. Nu har det visat sig vara en fejkad nyhet som någon spred i syfte att baktala Palin. Man vill gärna tro på det man läser men det är allt svårare att veta vad som är sant. Internet sprider nyheter snabbare än blixten och ingen verkar längre ha tid till källkritik och reflektion. Och under tiden sprids nyheten, människor läser den och tror på den och någons namn dras i smutsen. Senare kommer en dementi, men vem läser den? 'Ingen rök utan eld', säger folk och tror ändå på 'nyheten'. Sensationslystnad eller lathet? Trycka ner andra för att jag ska känna mig lite bättre? Ibland känns media som ett redskap i ondskans tjänst. Är jag överdrivet negativ?

torsdag 13 november 2008

Lydnad, att säga ja till Gud och Kyrkan

Följande text av biskop Anders är hämtad från Crossnet. Den handlar om att säga ja till Gud och, menar jag, även om lydnad inför Kyrkan, som jag anser är något ytterligt positivt och en följd av att säga ja till Gud. Detta med anledning av något Charlotte Thérèse skrev på Enkla bloggen om att lydnad är något som hör hemma på brukshundsklubben...

Att vara en ja-sägare

Ett av de viktigaste ord som finns är det lilla och försynta ordet ja. Det är det som heter Amen på Bibelns språk och som är gudstjänstens viktigaste ord, för med det bejakar vi allt det som Gud ger oss, ja, all den nådens rikedom som han ständigt överöser oss med. Att säga ja till Gud och hans vilja är vårt livs stora uppgift och mening. Det är det som ger oss glädje och frid vad som än händer.

Ändå kan det vara det svåraste av allt att säga ja med hela sitt hjärta. Men i sin ödmjukhet nöjer sig Gud ofta med vårt halvhjärtade, framstammade lilla ja. Vår mänskliga storhet ligger i att vi kan bejaka Guds kärlek och därmed besvara den. Hur otroligt det än kan låta gör sig den allsmäktige Guden beroende av vårt ja. Det blir tydligt gång på gång när vi fördjupar oss i Bibeln, att Gud väntar tålmodigt på människans ja för att ingripa i historiens gång. Det allra tydligaste exemplet på detta är förstås bebådelsen. Herrens ängel kommer till Maria med bebådelsen, alltså budskapet om Guds människoblivande. Gud väntar på en människas ja för att själv bli människa. Marias ja är ett eko och ett fulländat sådant av alla de ja-ord som det gamla förbundets profeter och heliga uttalat. Vi behöver egentligen bara låta detta ja få eka inom oss. Vi bärs av alla de tusen och åter tusen ja-ord som människor givit till Gud. Vi ansluter oss till en obruten rad av ja-sägare.

Samtidigt vet vi att det ibland är en kamp på liv och död, innan vi kan förmå oss att säga detta ja. I vissa situationer går det inte heller att vänta, överväga och se tiden an. I livets verkligt viktiga ögonblick fordras det ofta ett omedelbart ja. Allt annat vore ett nej, eller ännu värre: ett mja. Därför är det så viktigt att öva upp sin förmåga att bejaka Gud och hans vilja. Det är det vi gör när vi ber och medvetet lever i Guds närvaro. Vi står till Guds förfogande och låter hans kärlek genomströmma oss. Vi försöker bli allt mer likformade med det som är hans vilja och mening. Ske din vilja, inte min! Må det ske med mig som du har sagt! Återigen kan vi identifiera oss med Jungfru Maria vid bebådelsen. Vi säger ja till att Jesus kommer in i vårt liv och blir allt för oss. Vi övar upp vårt hjärta, så att varje hjärtslag blir ett ja och amen till Guds kärlek. Varje andetag blir ett nytt ja. Det är en underbar erfarenhet när det går upp för oss att det redan finns ett ja i oss. Vi är delaktiga av den ömsesidiga bejakelsen mellan Fadern och Sonen i Treenighetens innersta. Inom oss finns ett ja som är större än vårt eget. Vi behöver bara tänka på Jesu bejakelse av Faderns vilja i allt, även när bägaren var full av malört. Jesu ja till sin Fader blir mer och mer vårt eget ja.

Ändå måste vi också vara medvetna om att det finns motstånd inom oss. Det finns en del av oss som ännu inte är helt evangeliserad. Där är vi mer jag-sägare än ja-sägare. Jag, jag, jag – hur många gånger använder vi inte detta lilla ord för att befästa vårt gamla jag och dess makt. Tänk om vi lärde oss att tappa det sista g:et lite mer så att det blev ja, ja, ja. Vi litar på att Jesu frälsande kärlek är verksam inom oss och gör oss mer och mer benägna att tappa det sista lilla g:et. Det är arvsyndens paradoxala och djupt hoppfulla aspekt, att den kan göra oss helt beroende av Jesu frälsning i allt. Jag påminner oss om ja. Svaghet och synd ropar på Jesu ingripande och räddningsinsats i vårt liv. Så kan vi mer och mer upptäcka barmhärtighetens grundlag i vårt liv. Det som förut vållade oss oändlig sorg, alltså vår svaghet och benägenhet att fastna i jagiskhet, blir då ett nödrop, en bönesuck: ja, kom, Herre och förbarma dig över mig syndare. Lär mig att lägga av mig mitt gamla jag och bli förnyad i din kärlek, så att jag kan bejaka dig när och nu.

Bejakelse leder fram till tillbedjan och överlåtelse. Det är en omtumlande glädje, när vi börjar upptäcka att vi i allt får bejaka Guds helande och helgande närvaro och verk. Vi är ständigt förbundna med honom. Vad vi än gör, vad som är sker, är vi hos honom och säger ja till allt vad han är och gör. Då får vi också del av hans egen kärlek och helighet. Det svindlar för tanken, men vi kan faktiskt bli mer och mer gudslika. Den Helige Ande är ingjuten i oss och viskar ständigt inom oss ja, ja, ja. Det är inte vi som av egen kraft säger och gör vårt ja, det är idel ädel nåd. Vi är Guds tempel genom dopet. Dopkällan har inte torkat ut. Det levande vattnet porlar friskt inom oss. Och vad säger det levande vattnet? Ja, ja, bara ja i all evighet.

tisdag 11 november 2008

Bloggfasta

I morgon ska jag bloggfasta för det är 6 månader sedan min mamma dog. Be för henne.

måndag 10 november 2008

Hymn i dagens vesper

Den dag du gav oss, Gud, är gången,
och mörker sänkes kring oss ned.
Ditt lov steg upp i morgonsången,
ditt lov skall signa nattens fred.

När jorden sig i rymden vänder
och ljuset går från trakt till trakt,
ditt lov väcks upp i nya länder.
Din kyrka håller troget vakt.

Den sol som oss till vila viger
för andra tänder arbetsdag.
Ur andras hjärtan böner stiger
om kraft att vandra i din lag.

Pris vare dig som jordens bana
igenom öde rymder sträckt
och som av alla folk vill dana
en enda helig mänskosläkt.

(hymn ur vesper, måndag vecka 4)

Animerat Jesusbarn

På följande länk (http://floscarmelivitisflorigera.blogspot.com/2007/07/carmelite-devotions.html) kan man hitta Jesusbarnet av Prag i animerad version. Han välsignar oss genom att göra korstecknet... Tänk vad de hittar på för kul!

Är det någon som vet hur man ska göra för att lägga till animationer? Och är det någon som vet hur man kan lägga till en lista med de senaste kommentarerna?

söndag 9 november 2008

Guds hus på TV8

Var det någon som såg första avsnittet av Guds hus på TV8? Det gjorde jag och det var intressant. Sjunger de så mycket? Hade hellre hört mer av predikan, faktiskt. Och inte visste jag att pingst har konfirmationsklasser. Jag trodde inte de hade konfirmation eftersom de har vuxendop endast. Eller är jag helt ute och cyklar?

Det mest påtagliga av allt var speakerrösten. Han lät som om han berättade en saga för små barn... "Nu, barn, ska ni få höra en saga om några riktigt konstiga människor som tror på nån som kallas Jesus..."

Fars dag


Det är fars dag i dag och tillika firar vi Lateranbasilikans invigningsdag, Roms domkyrka. Enligt Ordo är dagen en förbönsdag för påven. Vilket sammanträffande att fars dag i år är förbönsdag för vår helige Fader i Rom!

Vilken bok i Bibeln är din favorit?

Enkla bloggen ställer frågan vilken bok man bör ha läst i livet. Det finns hur många som helst. Jag uppgav lilla Thérèse Självbiografiska skrifter och böckerna om Mumintrollen. Det finns annars hur många som helst. Don't get me started!
I enkla bloggen är Bibeln utom tävlan. Här gäller det just Bibeln.

Vilken är din favoritbok i Bibeln och varför?

Min favorit är Psaltaren, Bibelns bönbok. I den finns böner för alla livets omständigheter, både i jublande glädje och bottenlös förtvivlan. Jag ber Tidegärden dagligen och frapperas ständigt av rikedomen i Psaltaren.

lördag 8 november 2008

Maria, Guds Moder och vår

På flera icke-katolska, alternativt katolikhatande, bloggar försiggår debatter om Maria. Väldigt många inom frikyrkligheten menar att katoliker dyrkar Maria. En gång för alla: det är inte sant. Nog sagt om det, för det kvittar hur många gånger man förklarar det. De vill ändå inte fatta vad vi säger.

På lördagar under året då man inte firar något speciellt helgon kan man fira åminnelsen av jungfru Maria. I tidegärden finns olika texter och böner man kan använda. Den slutbön jag brukar välja lyder så här:

Herre, ta emot vad vi förmår och fullborda vad vi inte förmår. Låt oss så under Jesu moders beskydd trygga nå fram till det mål som vi inte kan uppnå av egen kraft. Om detta ber vi genom din son Jesus Kristus, vår Herre och Gud, som med dig, Fader och den helige Ande lever och råder från evighet till evighet. Amen.

Här faller anklagelsen om gärningslära: vi samarbetar med Gud, gör vår lilla del, men det är ändå Han som fullbordar allt.
Här faller anklagelsen om att dyrka Maria: hon beskyddar oss och visar oss vägen till himlen och som bekant är det ju hennes Son som är vägen...
Här faller anklagelsen om att vi sätter helgonen före Gud: det är genom Jesus vi ber. Alla officiella katolska böner slutar med att vi ber genom Jesus till Fadern i den helige Andes enhet.

Men som sagt, det kvittar hur ofta man förklarar det. De dömer oss ändå och säger att vi inte är riktiga kristna. Deras dom gör mig ledsen men Gud ska döma mig och avgöra om jag är kristen eller inte. I evigheten har deras åsikt om mig ingen betydelse. Och de kan inte få mig att sluta älska Maria! Hon är Guds underbaraste uppfinning!

torsdag 6 november 2008

Enjoy the difference!

John Galtung citerad i Lorentz & Bergstedt (red), Interkulturella pespektiv, pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer (s. 165), Lund: Studentlitteratur, 2006.

"In this process of multiculturalization, tolerance is not good enough. Curiosity should be encouraged, and above all respect: how wonderful that you are different from me, let's learn from each other!... don't just tolerate, enjoy!"

tisdag 4 november 2008

Halal-tv

Tittade på första programmet av Halal-tv. Det handlade om klass och var mycket intressant. Det som förvånade mig i programmet var Carl Hamiltons reaktion på att två av tjejerna inte ville skaka hand utan hälsade på muslimskt vis genom att föra handen mot bröstet. Han blev upprörd och krävde att de skulle skaka hand och sa att de kunde åka hem till Iran om de inte skakar hand. (De är födda i Sverige...)
Är det verkligen ett sådant måste i Sverige att skaka hand? Där jag växte upp (i arbetarklassen) var det ingen som skakade hand. Familjen Hamilton tillhör väl överklassen och där kanske man alltid har skakat hand, men att bli så upprörd tycker jag är överdrivet. Carl Hamilton, som gentleman, skulle ha visat respekt mot dessa tjejer och avstått från handskakning.

måndag 3 november 2008

Kristna och humanister överens!

Under rubriken Brännunkt i Svenska Dagbladet skriver flera religiösa ledare, däribland vår biskop Anders, tillsammans med Sturmark och Johansson från Humanisterna om äktenskap. De föreslår att juridiskt bindande äktenskap ska ingås inför staten, sedan kan troende vända sig till sin egen församling för ett religiöst giltigt äktenskap. Jag tror att det är det system som Frankrike har. Jag tycker det låter mycket vettigt. Låt staten sköta det juridiska och samfunden det religiösa. Om det då leder till att antalet bröllop i svenska kyrkan minskar, så låt det minska, för religiösa äktenskap är för religiösa människor. Att stå och lova något inför en Gud man inte tror på är hyckleri och att missbruka Guds namn.

söndag 2 november 2008

Dagens första läsning

Dagens första läsning i Mässan slog knockout på mig. Den var som the story of my life.

Ur Klagovisorna (3:17-26)

Du tog bort allt gott ur mitt liv,
jag glömde vad lycka var.
Jag tänkte, nu orkar jag inte mer,
jag hoppas inte längre på Herren.

Tanken på min nöd och hemlöshet
är malört och gift.
Den lämnar mig inte
och jag är betryckt.
Detta går mig till sinnes,
därför våndas jag.

Men Herrens nåd tar inte slut,
hans barmhärtighet upphör aldrig.
Varje morgon är den ny -
stor är din trofasthet.
Min andel är Herren, det vet jag,
därför hoppas jag på honom.

Herren är god mot den
som kommer till honom,
mot den som sätter sin lit till honom.
Det är gott att hoppas i stillhet
på hjälp från Herren

lördag 1 november 2008

Präst mördad i Indien

Den katolske prästen fader Bernard Digal, 45, avled i onsdags efter att ha blivit misshandlad av hinduiska extremister, enlig Zenit. Innan han dog förlät han sina mördare.

Fader Bernard, be för oss att vi får det mod du hade, att vara kristna ändå till slutet.